Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Om SFPO
Bli medlem
Medlemmar
Kommittéer
Styrelsen
Stadgar
Om Svenskt fiske
Medlem
Medlemsinfo
Bli medlem
Kvotbörs
Försäkringar
Fiskerapport
MSC
Frågor och svar
Uppförandekod
Spårbarhetscertifiering
Siklöja
Nordhavsräka
Havskräfta
Hållbarhet
Selektiva redskap
WWF-projekt småräka
Sälsäkra redskap
Nyheter
Länkar
Kontakt

Nyheter


2018-01-10

Världens hav tappar andan – internationellt forskarteam har kartlagt syrebristens omfattning

De senaste 50 åren har mängden syrefritt vatten i världens oceaner fyrdubblats. I kustområden, vilket inkluderar flodmynningar och kustnära hav som Östersjön, har områden med syrebrist mer än tiodubblats sedan 1950. För att stoppa utvecklingen måste vi minska både vår klimatpåverkan och näringstillförseln till haven, det menar ett internationellt forskarteam i en artikel som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science.

Studien är gjord av ett forskarteam från GO2NE (Global Ocean Oxygen Network), som initierades av UNESCO 2016. I gruppen ingår Karin Limburg, som är professor vid SUNY College of Environmental Science and Forestry i USA men också gästprofessor vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

- Vår studie är den första som tar ett sådant här brett grepp på syrebristens utbredning, dess konsekvenser och möjliga lösningar både i oceanerna och i kustområdena. Syre är fundamentalt för livet i havet, och den ökande syrebristen är en av de allvarligaste effekterna som mänsklig aktivitet har på miljön, säger Karin Limburg.

Syrebrist.jpg
De syrefria områdena sprider sig i världens hav. Röda punkter markerar platser med syrekoncentrationer på 2 milligram/liter eller lägre. Blå områden markerar zoner med lika låga syrekoncentrationer i oceaner. (Credit: GO2NE working group. Data from World Ocean Atlas 2013 and provided by R. J. Diaz)

Ett av de områden som är kraftigt påverkat av syrebrist är Östersjön. SMHI:s senaste kartläggning visar att omkring 30 procent av bottnarna i Östersjön lider av syrebrist (mindre än 2 milliliter syre/liter). Så låga syrekoncentrationer tål inte organismer som fiskar och kräftdjur, och de flyr för att inte kvävas. 15 procent av bottnarna i det egentliga Östersjön klassas som döda, de här helt syrefria och här lever bara bakterier.

Låga syrehalter krymper inte bara livsmiljöerna för djur och växter i havet. Syrebrist kan också leda till att farliga ämnen som lustgas, en växthusgas upp till 300 gånger kraftigare än koldioxid, och giftig vätesulfid frigörs från bottnarna.

I oceanerna är den viktigaste orsaken till syrebristen klimatförändring och ökande temperaturer. Varmare ytvatten gör det svårare för syret att nå ner i hela vattenmassan, och ett varmare vatten kan dessutom inte hålla lika mycket syre. I mer kustnära områden som Östersjön leder dessutom en ökad näringstillförsel från land till övergödning och till algblomning. När planktonalgerna dör och bryts ner förbrukas ytterligare syre.

Forskarna varnar för att allt fler områden kommer att drabbas av syrebrist till följd av den globala uppvärmningen. Teamet bakom studien föreslår tre strategier för att bromsa utvecklingen: minskad näringstillförsel och klimatpåverkan, utökat skydd av marint liv och fler skyddade områden samt en förbättrad miljöövervakning.

- Det här är ett problem som vi kan lösa, men om ska vi lyckas bromsa klimatförändringarna så krävs förstås globala insatser. Effektivare avloppsrening och minskad användning av fossila bränslen är två viktiga steg på vägen, säger Karin Limburg.

Studien "Declining oxygen in the global ocean and coastal waters" har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science. Huvudförfattare är Denise Breitburg, marinekolog vid Smithsonian Environmental Research Center i USA. Bland medförfattarna finns Karin Limburg, professor vid SUNY College of Environmental Science and Forestry i USA och gästprofessor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua) samt Daniel Conley, professor vid geologiska institutionen på Lunds universitet.

Karin Limburg är expert på otolitkemi och har bland annat visat hur upptaget av mangan i fiskars hörselstenar påverkas av syrebrist. I det här exemplet "Tracking lifetime exposure to hypoxia in a fish's head" jämförs en Östersjötorsk med en torsk från nordvästra Atlanten.

 

Länk till nyehten i original: https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/1/varldens-hav-tappar-andan/




Arkivet.

Du är här:   Nyheter