Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Medlem
MSC
Hållbarhet
Nyheter
Länkar
Kontakt

Nyheter


2017-08-10

Dålig infiskning i det demersala fisket

Det demersala fisket i Västerhavet har haft ett mycket dåligt kvotutnyttjande hittills under 2017. Eftersom det handlar om fiske som i huvudsak pågår året runt borde kvotuttnyttjandet ligga på 50% eller mer. Men i allmänhet ligger det istället under 25%.

Det sämsta kvotutnyttjandet finns för kolja, kräfta, torsk med passiva redskap, tunga med passiva redskap, kummel, vitling och bleka om vi undantar arter med mycket små kvoter. Ett rimligt kvotutnyttjande finns bara för torskfiske med trål, långa, sej och räka.

För kolja har bara  5% av jointkvoten i Nordsjön, 10% av nabokvoten i Nordsjön och 25% av kvoten  i Skagerak, Kattegatt och Östersjön utnyttjats. När det gäller rödspätta har 2% av kvoten i Östersjön fiskats, 12% av kvoten i Skagerak och 22 % av kvoten i Kattegatt.

Bara 22% av kräftkvoten har fångats liksom bara 9% av kvoten på kummel, 19% av kvoten på vitling i Skagerak och Kattegatt, 8% av jointkvoten på vitling och 19% av nabokvoten på vitling och bleka.

När det gäller tunga så har 25% av kvoten för fiske med passiva redskap fångats liksom 19% av kvoten för de som fiskar med kräftrist och 44% av trålkvoten. Det sistnämnda är en rimlig siffra.

När det gäller torskfisket med passiva redskap i östra Östersjön är kvotutnyttjandet bara 25% medan det i västra Östersjön är ganska rimliga 60%. Av bifångstkvoten på torsk i Kattegatt har bara 24% utnyttjats liksom bara 38% av kvoten i Skagerak. I övriga områden är kvotutnyttjandet vad det gäller torsken mer rimlig.

För de få fiskarter som har ett rimligt kvotutnyttjande gäller att 46% av nabokvoten för torsk har utnyttjats liksom 50% av kvoten för torsk i östra Östersjön. 66% av långakvoten i Skagerak, Kattegatt och Östersjön har fångats liksom 43% av nabokvoten för sej. 51% av räkkvoten i Skagerak och Kattegatt samt 81% av räkkvoten i Nordsjön har fångats.

Under året har yrkesfiskare tilldelats individuella årliga fiskemöjligheter och det finns därför egentligen bara tre rimliga förklaringar till att nästan alla kvoter är underutnyttjade. Att alldeles för stora kvoter tilldelats båtar som faktiskt inte fiskar den aktuella arten eller kanske inte fiskar alls, att väldigt många båtar fått så liten tilldelning att det faktiskt inte lönar sig att fiska och den tredje tänkbara orsaken är helt enkelt att det finns för få båtar.

Den första tänkbara orsaken är i sig ett tecken på att det finns alldeles för få aktiva fiskare. Tilldelningen av fiskemöjligheter måste på grund av det förändras så att de som faktiskt fiskar aktivt får större tilldelning. Kanske måste också fler människor få tillstånd att vara yrkesfiskare.

Den andra tänkbara orsaken är å andra sidan ett tecken på att det finns för många små båtar i fisket som därför är olönsamt. För att rensa bort små olönsamma båtar ur fisket behövs permanenta överförbara fiskerättigheter som kan säljas och köpas. Färre båtar skulle leda till bättre lönsamhet, större möjligheter att satsa på nya båtar och nya redskap vilket i sig skulle kunna öka kvotutnyttjandet. Med lite större och modernare båtar skulle fisket också bli mer väderoberoende vilket skulle kunna öka kvotutnyttjandet. Med ett mer lönsamt fiske skulle också de fiskare som finns kvar bli mer aktiva och dessutom.

Finns det för få båtar är lösningen att fler får tillstånd att vara yrkesfiskare.

SFPO sammanfattar dessa tre problemorsaker med ett påstående om att det finns underkapacitet i det demersala fisket.

En kombination av åtgärder är det rimliga. Det första är en mer rimlig tilldelning av årliga fiskemöjligheter så att aktiva fiskare gynnas. Det andra är att det planeras för införande av individuella överförbara fiskerättigheter som är köp- och säljbara. Och det tredje är att fler personer eventuellt ges tillstånd att bli yrkesfiskare.  Det finns inte heller nån anledning med extra tilldelning till de som fiskar med passiva redskap. De underutnyttjar sina kvoter ännu mer än de som fiskar med trål.

Sammanfattningsvis så är det nåt fel i det svenska demersala fisket. Felet tycks vara underutnyttjade kvoter. Underfiske och inte överfiske.




Arkivet.

Vad är SFPO?

Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och jobbat för att tillvarata våra medlemmars intressen.

SFPO har ca 250 medlemsfartyg. Våra medlemmar fiskar fisk och skaldjur och finns längs hela Sveriges kust, från Strömstad på norra Västkusten hela vägen till Haparanda längst uppe i norra Bottenviken.

Läs mer

Vad är MSC?

För SFPO och våra medlemmar är hållbarhet en viktig grundprincip. Flera av de fisken som SFPO:s medlemmar ägnar sig åt är MSC-certifierade och processen pågår för att certifiera ännu fler fisken.

Det senaste dryga decenniet har intresset för MSC-certifiering ökat enormt bland konsumenter, fiskerier, livsmedelskedjor, fiskhandlare och grossister som säljer fisk till konsumenter.

Läs mer

Våra medlemmar

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Medlemmarnas fartyg finns i olika fisken längs hela kusten är från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]

Malin Skog (Hållbarhetsansvarig)
0700-36 96 26
[email protected]

Läs mer