Nyheter
Glasburkarna från 1800-talet blev startskottet för störens comeback
Snart kan stör simma i Göta älv igen.
Och det är mycket tack vare en nitisk museiintendent på 1800-talet.
Tre glasburkar från 1800-talet i ett museums gömmor blev startskottet för ”Störens återkomst.”
Idén att återinföra stör i svenska vatten kom från den akvatiska biologen Dan Calderon redan 2013. Men då fanns det för många frågetecken kring den migrerande stören.
Hade den bara simmat förbi här, eller hade den även lekt, alltså fortplantat sig?
Men så hittades en viktig pusselbit – några dammiga gamla glasburkar. Nu kan atlantstören göra comeback i våra vatten.
– Det är superkul, jag längtar efter de här fiskarna, säger Linnéa Jägrud, akvatisk biolog på Sportfiskarna och projektledare för ”störens återkomst”.
Dan Calderon kom på idén att biologerna skulle leta efter så kallade juvenila (unga) störar i gamla museisamlingar på Göteborgs Naturhistoriska museum. Hittade man dem skulle det kunna visa att fisken inte bara funnits här, utan även lekt i området.
Linnéa Jägrud konstaterar att det är tack vare en nitisk museiintendent på 1800-talet som projektet nu blivit verklighet.
Vid en genomgång av museets gamla samlingar 2017 hittades tre dammiga glasburkar med juvenila störar från 1800-talet, bevarade i alkohol.
– Museiintendenten kunde inte veta att det skulle bli hela basen för vårt återetableringsarbete, så jag är väldigt tacksam för att han gjorde det, och att han var så noggrann med prydlig etikett med datum och fångstplats. Och jag är också väldigt tacksam att museet hittade de här exemplaren, säger hon.
I burkarna låg störar som fångats in under sent 1800-tal och bevarats i alkohol. Att det var just unga störar var beviset de behövde för att veta att fisken lekt i svenska vatten.
En gedigen utredning följde. Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, Göteborgs universitet och Göteborgs Naturhistoriska museum undersöktes förutsättningar, sedan fick man tillstånd att introducera 450 störar i Göta älv.
Varför har ni jobbat så hårt för att återinföra arten?
– Mitt svar är att jag är biolog. Jag har inte tillräckligt med tålamod för att fiska, men det som driver mig är arters bevarande. Jag mår dåligt när arter försvinner. Jag tycker vi har ett ansvar att bibehålla den planet vi bor på. Om jag kan bidra till att få en art tillbaka är det värt att kämpa för, säger Linnéa Jägrud.
I början av maj ska ett tiotal fiskar, som hämtas från Tyskland, släppas ut i Lilla Edet på försök. Förhoppningen är att de ska trivas så att ett större antal, runt 200 tror Linnéa Jägrud, sedan ska kunna släppas ut i början av juni.
Med akustisk telemetri, en liten sändare opereras in i fisken, ska forskarna kunna följa dess rörelser. Tanken är att kartlägga var fisken rör sig i Göta älv och se var den hittar mat.
– När vi analyserar var störarna finns, kommer vi se de strukturer som saknas på andra platser. Det kan vara stenar eller stora grenar vid strandbanken, något som gör att det finns bottenfauna där. Då har stören hjälpt oss att förklara ekosystemet. Det kan vi använda för att restaurera älven.
Finns det någon risk för att det stör det existerande ekosystemet?
– Vi redde ut det ganska noga i tillståndsprocessen, och då har vi gått igenom varenda fisk och fågel i de här områdena och tog reda på om de kommer konkurrera, äta upp varandra eller överlappa i habitat. Summa summarum är att vi påverkade ekosystemet mer när vi tog bort fisken än vad vi gör när vi sätter tillbaka den. Vi har redan påverkat ekosystemet så mycket, så kan vi få tillbaka en pusselbit är det bra, säger hon.
Det svenska projektet är inte först i sitt slag. Atlantstören tog sig för första gången till Europa från Kanada för ungefär 7 000 år sedan. I Kanada finns den fortfarande kvar, men i Europa har den klassats som nationellt utdöd sedan början på 1900-talet.
I början av 2000-talet hämtade en tysk arbetsgrupp de första exemplaren till Europa, för att försöka återinföra dem i floden Oder. Sedan dess har den introducerats i flera nordeuropeiska länder.
Har det fungerat att återinföra stören i de andra länderna?
– Det är lite för tidigt att säga, men ja, det har simmat upp lekmogen fisk i floden Oder, det är ett bra tecken. Men det som dessutom finns nu, som inte fanns 2002 när man provade det här i Tyskland, är telemetriuppföljning, säger Linnéa Jägrud.
Men den som hoppas på att fiska stör i svenska vatten får lov att vänta ett bra tag, säger hon. Om allting fungerar ”perfekt” kan det röra sig om åtminstone 40 år innan det blir en möjlighet, eftersom stören behöver tid att etablera sig.
– Inom överskådlig framtid kommer det vara förbjudet att fiska stör. Det tar en stund innan vi kommer kunna ha svensk kaviar, och det är inte heller det som är målet med det hela, säger Linnéa Jägrud.
Fakta.Stör
Stören är en populär fisk både för köttet och den kaviar den producerar. Dess popularitet som matfisk var den huvudsakliga anledningen till att den försvann från norra Europa under tidigt 1900-tal.
Den kommer ursprungligen från Nordamerika, där den än i dag lever kvar naturligt. För ungefär 7 000 år sedan simmade den till nordeuropa och etablerade sig, bland annat i Sverige.
Fisken kan bli uppemot 4 meter lång i vuxen ålder, och enligt historiska uppgifter kan den bli uppemot 120-140 år gammal.
Stören har även ett kulturhistoriskt värde i Sverige. Man gjorde kammar av de distinkta benplattorna, samt smycken och knappar. Man åt även köttet och kaviaren.
Källa: Linnéa Jägrud, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund.
Källa: Dagens Nyheter