Information

SFPO remissyttrande: Bevarandeplan för Bratten

Remissyttrande: Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0520189 Bratten

Sid 3, ”Vad kan påverka negativt”

Såväl här som på flera andra ställen i dokumentet skriver man om riktat fiske på arter av hajar och rockor. Vi vill påpeka att något sådant riktat yrkesfiske inte finns i dagsläget, och att skrivningen därför borde förtydligas så att den inte blir missvisande. Endast på ett ställe i dokumentet framgår att hajar och rockor endast fångas som bifångst i yrkesfisket.

När det gäller fiske av hälleflundra (även det står på flera ställen i dokumentet) skulle vi önska ett förtydligande att svenska fiskare inte får lov att fiska hälleflundra mellan 20 december och 31 mars (nationell reglering), medan det är tillåtet för fiskare från andra länder att fiska även under denna tid. Detta anser SFPO är felaktigt och har skrivit en framställan till Havs- och vattenmyndigheten om upphävande av denna ensidigt införda fredningstid, då beståndet såvitt vi vet inte anses vara hotat.

Sid 4-5, Allmänna bevarandeåtgärder:

SFPO vill framföra starkt stöd till de pågående bevarandeåtgärderna som listas. Att fritidsfiskebåtar får ankra inom det skyddade området anser vi är både olyckligt och djupt opassande med tanke på områdets skyddsstatus och känsliga bottenhabitat. Ett totalt ankringsförbud inom området bör införas omedelbart, något som SFPO också har lyft även tidigare och uppmärksammat såväl Länsstyrelsen som Havs- och vattenmyndigheten på. SFPO anser att övervakning av regelefterlevnaden genom AIS är en bra åtgärd för yrkesfisket.

Vad gäller de planerade åtgärderna är SFPO intresserade av att ta del av resultaten från uppföljningar av resuspension från trålningen samt av fångststatistik och fiskeansträngning, när sådana finns.

SFPO stödjer den planerade åtgärden att registrera samtliga fångster som tas av sportfiskare.

Den planerade åtgärden med inrapportering av ovanliga arter från yrkesfiskare ser vi försiktigt positivt på. Det är viktigt att ha i åtanke att de lagstadgade rapporteringskraven redan är höga för yrkesfiskare och vi vill inte se en orimlig ökning i administrationen för våra fiskare. Samtliga fångster ska redan nu registreras i loggboken, och det är möjligt att denna till viss del kan användas för att få data för vissa av de arter som Länsstyrelsen är intresserade av.

Samtidigt är det även för våra MSC-certifieringar viktigt att fångster av känsliga arter registreras och dokumenteras. Vi önskar därför en diskussion med Länsstyrelsen om hur den föreslagna rapporteringen kan utformas på ett enkelt sätt och ifall den kan gå att kombinera med den rapportering som fiskarna av räka och kräfta i dagsläget ska göra som en del i MSC-certifieringen.

SFPO har under hösten 2017 utvecklat en webbaserad inrapportering av bifångst av känsliga arter (http://www.sfpo.se/bifangstdagbok) som vi håller på att lansera och vi kan gärna diskutera en möjlig samanvändning av denna med Länsstyrelsen så att det blir enklast möjligt för fiskarna. Vi har även haft planer på att söka medel (t.ex. genom EHFF) för att ta fram en artbestämningsguide till hjälp för fiskarna inom de certifierade fiskena, och ser därför positivt på att kunna samverka med Länsstyrelsen i ett framtagande av en gemensam artbestämningsguide. Även detta diskuterar vi gärna vidare med Länsstyrelsen.

Sid 13, Negativ påverkan (Sjöpennebottnar)

För de MSC-certifierade fiskena (räka och kräfta) finns en uppförandekod där anslutna fiskare har förbundit att alltid eftersträva att lokalisera och ta upp eventuella förlorade redskap och om det misslyckas att ta upp dem alltid rapportera förlorade redskap i fångstdagboken. Fiskarna ska även så långt som möjligt ta iland skräp som fastar i redskapen. SFPO förespråkar tydlig märkning av alla fiskeredskap så att ägarskap framgår.

Sid 15-16, Broskfiskar

Såväl under beskrivning (4:e stycket) som under ”Negativ påverkan” skrivs om arter som ”har fångats” på Bratten. Det bör förtydligas om man avser historiska fångster/bifångster, eller om det t.ex. skulle röra sig om fångster under t.ex. det senaste året (vilket vi inte tror avses).

Vad gäller vitrocka bör det förtydligas att denna inte är hotad och är tillåten att landa. Det står att havsmus ”hamnar ofta som bifångst i räktrålar” – vi har en annan uppfattning om detta och menar snarare att den kan förekomma (relativt ovanlig) i de djupaste delarna av området och därför där kan fås som bifångst.

SFPO vill också informera Länsstyrelsen om att våra yrkesfiskare rapporterar om stora ansamlingar av pigghaj på vissa platser, så stora att fiskarna undviker att fiska i dessa områden pga. risk för bifångst av pigghaj. För denna art har vi nollkvot.

När det gäller överlevnad av rockor och hajar som fångats i trål och sedan återutsätts finns det forskning som visar att den för vissa arter är relativt god medan andra arter är känsligare. Vi skulle därför gärna se en mer nyanserad skrivning av Länsstyrelsen.

Sid 16, Pågående/planerade åtgärder (Broskfiskar)

Vad gäller rapportering av fångade arter till artportalen önskar vi att en eventuell sådan rapportering skulle kunna synkroniseras med den bifångstrapportering som görs för de MSC-certifierade fiskena i vår digitala bifångstrapportering (se ovan om inrapportering av ovanliga arter). SFPO skulle t.ex. kunna sammanställa fiskets rapporter årligen och skicka till Artportalen. Detta minskar rapporteringen för den enskilde fiskaren och ger Artportalen en samlad rapportering istället. Den nuvarande rapporteringen kan kompletteras med möjlighet att bilägga foton.

SVERIGES FISKARES PO

Arkivet.