Nyheter
Självklart borde skyddjakt på skarv beviljas i Boulognern
Skarven har flugit raka vägen upp till toppositionen över Sveriges mest hatade djur. Anledningarna till varför den mästerfiskande fågeln är så avskydd är många.
Den som promenerat i Valls hage, längs Gavleån eller i Boulognern i Gävle under det senaste året eller två har sett dem. De finns också sedan länge kring Dalälven och jag själv såg häromdagen skarv i Tämnarån i mina norduppländska hemtrakter, sisådär tre mil från kusten inåt land.
Läs även: Länsstyrelsens besked: Avslår skyddsjakt på skarv i Boulognern
På ställen som Tämnarån är de (än så länge!) blott sällsynta gäster, ofta någon eller några få fåglar, ändå väcker de stark oro hos många.
Frågan om skarvens vara eller icke vara har rasat i decennier bland boende längs våra kuster. Detta då skarven ökat kraftigt och kolonierna av fåglar – med sin spillning som innehåller frätande ammoniak – gör att vegetationen dör. Vi vet hur det ser ut med små kobbar där ingenting längre växer. Att spillningen på sikt gödslar och därmed kan skapa grönska på lång sikt tröstar föga när tidigare idylliska små öar förvandlas till kala och dystra stenhögar.
Skarven är dock fortfarande fridlyst, vilket gör frågan känslig och svårlöst.
För dem som bor nära skarvkolonierna kan värdet på fastigheterna påverkas på grund av förfulningen och av stanken från kolonierna. Men att människors utsikt förstörs eller sommargrillningen störs av oljud och lukt är inte ett argument för skyddsjakt på skarv idag. Nej, när skyddsjakt tillåts är det istället främst på grund av den påverkan som denna mästerfiskare till fågel kan ha på lokala fiskebestånd.
Förra året beviljades skyddsjakt i vårt område på 1900 skarvar. Bland annat handlade det om att rädda havsöringen vid Dalälvens mynning, just ett sånt vattendrag där skarven faktiskt kan skada fiskebeståndet.
När skarvar började synas längs Gavleån i Boulognern ansökte Gävle kommun genast om skyddsjakt. Men i måndags kom beslutet från länsstyrelsen: det blev ett nej.
Utifrån de uppgifter som lämnats in har man gjort bedömningen att ansökan inte uppfyller kriterierna som krävs för att kunna undgå fridlysningsbestämmelserna. Länsstyrelsen vill att andra metoder ska testas först, innan en eventuell skyddsjakt kan bli aktuell.
Så här kommer det att fortsätta att se ut runt om i landet, eftersom fågeln i fråga åtnjuter ett starkt skydd. Men det finns vissa möjligheter att skyddsjakt kan bli vanligare framöver.
I Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för skarv konstaterar man att bevarandestatusen för skarven numera är gynnsam och regeringen har också gett uppdraget att revidera den nationella förvaltningsplanen för fågeln.
Som alltid när djur och människa stångas om samma utrymme och konkurrerar om samma resurser, så blir det lätt hätsk stämning och det är viktigt att hitta en balans, för skarven må vara problematisk, men utrotas ska den såklart inte.
Däremot är det ett måste att länsstyrelse, kommun, Naturvårdsverket och andra instanser är lyhörda för människors farhågor. Och att skyddsjakt beviljas när skyddsvärdet är stort.
För Gävleborna finns det få platser i staden som har ett större skyddsvärde än Boulognern.
Självklart borde det ha blivit ett tydligt ja till skyddsjakt på skarv där.
Källa: Gefle Dagblad