Nyheter
”Djup okunskap om det svenska yrkesfisket”
REPLIK DN DEBATT 15/3.
Företrädare för Swedish Pelagic Federation PO: Kontrollerna av hur mycket som fiskas är noggrann. Från vår sida jobbar vi också hårt på en ökad transparens.
Baltic 2030 påstår att det fuskas inom det svenska yrkesfisket genom felrapportering i loggböcker. Sanningen är dock att loggböckerna över huvud taget inte används för kvotavräkning, så vad som skrivs i dem är ur kontrollhänseende egentligen ointressant.
De 16 större fartyg Baltic 2030 skriver om lossar sina fångster från Egentliga Östersjön i Danmark. Sill/strömming/skarpsill som landas till fiskmjöl och fiskolja i Danmark är det 100 procent kontroll på – det vill säga varenda landning kontrolleras och kontrollresultaten räknas av från fiskarens kvot, inte siffrorna i loggboken.
Från det pelagiska fiskets (det som sker i öppna vatten) sida jobbar vi hårt på en ökad transparens. Vi har ställt oss välvilliga till kameraförsöken med de fartyg där de efterfrågats. Även om vi inte tror att kameror inom det pelagiska fisket kan visa det som önskas har vi förhoppningen att försöken kan öka kunskapen, förståelsen, transparensen och leda till förbättrad framtida fiskerikontroll.
Om de större fartygen försvinner kommer infrastrukturen helt att försvinna och de mindre få stora problem.
Vår målsättning är 100 procent kontroll av pelagiska landningar med full transparens, observatörer, egenprovtagning som garanterar korrekt skattning av volymer och artsammansättning ombord och att förvaltningsbeslut ska fattas utifrån bästa tillgängliga vetenskap. De verkliga problemen vi ser är:
Småskaliga fisket. Säl, skarv, parasiter och fiskeregleringar gör att det i stort sett är enbart sill/strömming som finns kvar. Att förbättra miljön är av yttersta vikt så att fisket på lite längre sikt kan återfå fler arter att basera sig på. Om de större fartygen försvinner kommer infrastrukturen helt att försvinna och de mindre få stora problem. Åtgärder behövs för att ”locka hem” de större fartygen som nu hittar sin infrastruktur i Danmark så att dessa i stället kan välja att göra sitt underhåll med viktiga investeringar i Sverige, utöver möjligheter att lossa fisk här. Detta kommer gynna de småskaliga fartygen.
Efterfrågan. Konsumenter efterfrågar importerad lax och vitfisk. Fet fisk från Östersjön, som sill/strömming, har en begränsad konsumtionsmarknad, kopplat till dioxinproblematiken och Livsmedelsverkets kostråd. Beredningsindustrins egna prover visar att höga dioxinhalter huvudsakligen är ett problem för de norra delarna av Östersjön. Vi anser att det skyndsamt behöver genomföras ett omfattande provtagningsprojekt. Kostråden måste nyanseras baserat på de faktiska halterna, samt att bättre lyfta nyttan med att äta fisk.
Eftersatt kapacitet. Marknaden för hel, färsk pelagisk fisk är generellt ytterst begränsad, utan fisken behöver beredas för att vara attraktiv på marknaden. Kapaciteten för mottagning och beredning av pelagisk fisk är extremt eftersatt. De tre svenska fabrikerna för filetering av sill/strömming i Nogersund, Simrishamn och Ellös saknar kapacitet att ta emot större volymer, större fartyg och helt möjlighet att producera fiskmjöl och fiskolja. Detta gör att volymen i dag lossas till utländska fabriker.
Källa: Dagens Nyheter