Mycket på gång och några ord om WWF:s så kallade Fiskguide

Förr i tiden varierade arbetet i intensitet under åren. Så är det knappt inte längre, det händer viktiga saker mer eller mindre hela tiden. På den internationella arenan har EU och Norge påbörjat förhandlingar om förvaltningsstrategier för bl.a. torsk och i slutet av maj månad kommer ICES råd om bl.a. torsk i Östersjön. EU-maskineriet på fiskets område rullar vidare och vi får hoppas att det inom kort blir påfyllning på våra kvoter av det som kan överföras från 2017, vi får hoppas att det inte dröjer lika länge som det gjorde i fjol.

Inom kort kommer SFPO att ha sin stämma. Den äger rum den 14 juni i Göteborg och kommer att gästas av ingen mindre än riksdagens Miljö- och jordbruksutskotts ordförande Kristina Yngwe. Jag vill uppmana alla medlemmar som har möjlighet att komma till stämman och göra sin röst hörd. Stämman är SFPO:s högsta beslutande organ och den är viktig – alla medlemmar är varmt välkomna!

WWF lanserade nyligen sin så kallade Fiskguide. Man kan säga mycket om den, men jag ska försöka att fatta mig kort. I Kommissionens meddelande till Europaparlamentet om det nuvarande läget i den gemensamma fiskeripolitiken uttrycks framgång och man säger att det hela tiden sker avsevärda framsteg. När WWF lanserar sin guide görs det med rubriken ”Negativ trend för 4 av 10 vanliga matfiskar”. Bland de fyra ingår makrill. Det är häpnadsväckande att WWF inte ändrat på sin hemsida trots att nu gått några dagar sedan ICES publicerade nya texter om makrill som innebär att fisket faktiskt kan mer än fördubblas!

WWF:s Karin Glaumann sa i radio att man bör undvika att äta makrill tills man fått ordning på överfisket och att det är rött ljus om den är fiskad med garn i Nordostatlanten. Garnmakrillfiske är ett småskaligt fiske längs kusten i Sverige och Norge och uttaget är försvinnande litet jämfört med det samlade fisket. Det finns inte en enda anledning i hela universum till varför detta småskaliga fiske utan bifångstproblematik ska rödlistas! Den enda slutsatsen man kan dra är att WWF inte vet vad man pratar om.

Ett annat exempel på kunskapsnivån är när WWF rödlistar lake som fångas med lina i nordöstra Atlanten. Såvitt jag vet finns ingen lake i det området, lake är en sötvattensfisk som inte har med Atlanten att göra på något sätt. Det misstaget har WWF däremot ändrat. 

Den stora frågan som jag är nyfiken på svaret på, är varför media fullt ut sväljer WWF:s guide som korrekt och basunerar ut deras (inte sällan felaktiga) uppfattningar när vi nu faktiskt har en fiskeripolitik som fungerar? En annan fråga är varför man inte pratar med de forskare som faktiskt vet vad man pratar om. Min uppfattning är i alla fall kristallklar – all lagligt fångad fisk kan konsumeras med gott samvete.

Peter Ronelöv Olsson

Ordförande