Nyheter
”Finns inget förbud mot småskaligt kustfiske”
Sverige som land kan ta ensidiga beslut för den svenska fiskeflottan, men kan inte ta beslut för andra länders fiskeflottor. Det skriver Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten, i en replik.
På SvD Debatt publicerades 4/10 ett debattinlägg med rubriken ”Stoppa det förgörande industrifisket med trål”. Vi vill gärna bemöta påståendena och frågorna som debattörerna lyfter.
Det finns inget förbud mot småskaligt kustfiske, snarare tvärtom. Havs- och vattenmyndigheten fördelar den politiskt bestämda tilldelade kvoten i kustkvot (fiske för det småskaliga kustfisket som bedrivs med mindre vadredskap, passiva redskap eller med trål på fartyg under 12 meter), regionalkvot och övrig kvot, och gynnar alltid kustkvoten, som dock sällan nyttjas fullt ut. I vissa områden har vi avsatt så kallade fiskefria områden, för att skydda lek- och uppväxtområden för fisk. Vi vill också påpeka att det krävs en fiskelicens för att få sälja fisk, det är alltså förbjudet för fritidsfiskare och ”husbehovsfiskare” att sälja fångst från havet. Detta gäller inom EU sedan 2011.
I till exempel skånska Kattegatt har myndigheten begränsat fritidsfisket med nät för att skydda tumlarpopulationerna längs våra kuster, något som de kustfiskare som har fiskelicens kan söka dispens för hos länsstyrelsen. Tumlare, intelligenta däggdjur och Östersjöns enda småval, riskerar att fastna, framför allt i bottensatta garn med stor maskstorlek, och dö en plågsam död genom drunkning. I Östersjön finns bara runt 500 individer kvar och Sverige har ett ansvar att skydda arten. Miljöansvar är att ta ansvar för allt marint liv, inte enbart fisk.
Händelsen med de dumpade pigghajarna i Lysekil i slutet av mars utreds av åklagarmyndigheten i Göteborg. Det är både beklämmande och väldigt olyckligt att ett antal akut hotade pigghajar ligger och dör på botten i en hamn. Vi förstår att bifångster av pigghaj och andra arter förekommer i olika fiskeredskap, men det är viktigt att hålla sig till de regler som finns för att bidra till att skydda hotade och känsliga arter. Pigghaj och andra rödlistade arter ska återutsättas så fort som möjligt. De får inte tas i land.
Vårt uppdrag på Havs- och vattenmyndigheten är att förvalta fiskresursen – långsiktigt och hållbart. Trålfiske är av två olika slag, dels bottentrålning efter torsk och andra bottenlevande arter, dels fiske med flyttrål efter sill- och strömmingsbestånden och skarpsill. Bottentrålning i Östersjön har minskat kraftigt då det inte finns tillgång på torsk. Trålfisket efter sill, strömming och skarpsill pågår dock, om än att det minskat avsevärt i de flesta områdena de sista åren. Det instrument som används för kvotsättning är MSY-måttet. Det står för maximum sustainable yield och bygger på att man ska fiska på en nivå så man inte riskerar återväxten hos beståndet. MSY tar dock inte hänsyn till storleksfördelning, något som Havs- och vattenmyndigheten påpekat vid flera tillfällen.
Förvaltningen av fisk och vem som fattar beslut är en process som utgår från en gemensam förvaltning inom EU och med andra länder utanför EU, där kvoter för de olika länderna förhandlas fram, utifrån en vetenskaplig rådgivning från internationella havsmiljörådet, ICES. ICES ger rådgivning utifrån hur bestånden mår och utvecklas, och föreslår hur mycket fiske som kan bedrivas. Sverige som land kan ta ensidiga beslut för den svenska fiskeflottan, men kan inte ta beslut för andra länders fiskeflottor. Kvotförhandlingarna mellan länder sköts av Sveriges regering.
Och återigen, det finns inget förbud mot småskaligt kustfiske. Vill man veta mer om hur fiskförvaltning går till, har Havs- och vattenmyndigheten publicerat en rapport, ”Så förvaltas fiskresursen 2020” som finns på vår webbplats, havochvatten.se.
Mats Svensson
chef på Havs- och vattenmyndighetens avdelning för havsförvaltning
Källa: Svenska Dagbladet