Nyheter

”Förbjud skrubbrar i svenska vatten”

Förorenat tvättvatten från fartyg med så kallade skrubbrar innebär ett allvarligt hot mot det marina livet. Regeringen bör skyndsamt gå vidare med ett förbud mot utsläpp i svenska vatten, skriver flera debattörer.

Östersjön anses vara ett av världens mest förorenade hav, och är därför extra känsligt för ytterligare utsläpp av miljö­farliga ämnen. Utsläpp från många förorenings­källor har minskat de senaste femtio åren, till exempel sker det färre oljeutsläpp från bunker­fartyg, Norrlands­kustens industri­utsläpp har minskat, och det har även utsläpp av närings­ämnen från renings­verken. Andra källor har dock tillkommit. En ny utsläpps­källa som i princip inte existerade före 2015, men som i dag visar en stadig och kraftig ökning, är utsläpp av mycket förorenat tvättvatten från fartyg utrustade med så kallade skrubbrar. Skrubbervattnet innehåller höga halter av många mycket problematiska komponenter, giftiga organiska ämnen från fartygens bränsleolja, tungmetaller, svavel som bidrar till havsförsurning och näringsämnen som bidrar till övergödning.

Skrubbrar är en teknik som installerats på många fartyg för att minska luftutsläpp av svavel från bränsleoljan i enlighet med Internationella sjöfarts­organisationens (IMO:s) nya svaveldirektiv som trädde i kraft 2020. I de vanligaste skrubber­systemen duschas avgaserna med havsvatten. Svavel löser sig då i vattnet, men det gör även många andra miljö­farliga ämnen och förbrännings­partiklar från avgaserna. Skrubber­vattnet släpps sedan mer eller mindre orenat ut i havet. Svavel­direktivets ursprungliga intention var att fartygs­trafiken skulle övergå till renare bränsle, men genom att acceptera att man i stället kan installera skrubbers öppnade man upp för ett avsevärt mycket billigare alternativ. Problemet är dock att man genom skrubbande av avgaserna i praktiken vänder upp och ner på fartygens skorstenar, så att merparten av alla farliga ämnen och partiklar i avgaserna spolas ut i havet i stället för att gå ut i luften.

Många kraftigt trafikerade fartygsleder i Östersjön och längs den svenska västkusten går nära kust- och grundområden med unika och känsliga ekosystem. Forskning från IVL Svenska miljöinstitutet visar att halter så låga som ett kryddmått skrubber­vatten i en kubikmeter havsvatten räcker för att störa unga livsstadier av organismer som lever i vattenmassan. Man har konstaterat skador på ägg och larver från många ryggradslösa djur, inklusive djurplankton som utgör stapelföda för torsk och andra kommersiellt viktiga fiskarter. Med fartygs­skrubbrarnas utsläpp till havet har man alltså introducerat ytterligare ett allvarligt hot mot biodiversiteten i havet.

En studie från Chalmers visar att det släpptes ut mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten från fartyg som använde skrubbrar i Östersjön – på bara ett år. Trots att det handlar om ett mindre antal fartyg så bidrar dessa utsläpp till ett betydande tillskott av farliga ämnen i havsmiljön. Det går inte längre att vara overksam inför detta allvarliga miljöhot.

Även myndigheter som Havs- och vatten­myndigheten och Transport­styrelsen har larmat om den skada som skrubbrar har på den känsliga marina miljön i Östersjön, och de föreslog redan förra hösten att regeringen bör införa ett totalt utsläpps­förbud av tvättvatten från skrubbrar i svenskt inre vatten. De svenska rederiernas förening Svensk sjöfart stödjer ett sådant förbud. Ett par svenska hamnar har förbjudit utsläpp från skrubbrar. Fler hamnar borde göra samma sak. Den finska regeringen avser att förbjuda utsläpp från skrubbrar på sitt territorial­vatten.

En nationell reglering går att införa eftersom det går att visa att utsläppen försämrar vatten­kvaliteten på så sätt att vatten­direktivets eller havsmiljö­direktivets bestämmelser äventyras. Den ökande trenden med fartyg med installerad skrubber i Östersjö­området och i våra inre vatten på västkusten kan brytas med ett svenskt förbud.

Det går inte att förneka de resultat som flertalet forsknings­studier påvisar. Vi vet redan tillräckligt om den miljöskada som skrubbrar innebär. Vi som värnar den marina miljön i Sverige oroas av resultaten från studierna och vill nu se åtgärder mot utsläpp av skrubber­vatten. Vi uppmanar därför regeringen att agera på flera fronter för att få bort skrubber­utsläppen och vill att:

• Regeringen skyndsamt tar tag i förslaget om totalt utsläpps­förbud av tvättvatten från skrubbrar i svenska vatten. Det finns inget skäl för regeringen att vara försiktig med att agera och sitta på händerna. Om utsläppen tillåts kommer det att motverka möjligheten att förbättra miljö­tillståndet i dessa områden.
• Regeringen på internationell nivå växlar upp arbetet för att få tillstånd ett förbud i hela Östersjön och EU.
• Regeringen måste visa ett större engagemang för att få till stånd ett internationellt förbud, även om det kommer att ta tid. Regeringen har betydande ambitioner med arbetet i IMO, se till att lyfta även denna fråga där och bygg allianser med andra länder.

Ett förbud skulle också skicka en signal till rederier att avveckla denna miljö­skadliga teknik och investera i långsiktigt hållbara lösningar. Även transport­köparna kan ta ett större ansvar genom att ställa hårdare krav.

Om regeringen menar allvar med sina ambitioner för havsmiljön i Östersjön så blir ett förbud mot skrubber­utsläpp i svenska vatten ett lackmustest. Vi väntar med spänning på regeringens initiativ i höst.

Jonas Kleberg
vd Walleniusrederierna
Lars Höglund
vd Furetank
Björn Blomqvist
vd Eckerö Rederi
Christian Nilsson
vd Älvtank
Ingvar Lorensson
vd Donsötank
Annika Kristensson
vice vd Tärntank
Elvir Dzanic
vd Wallenius-SOL
Jan Hanses
vd Viking Line
Håkan Johansson
vd Gotlandsbolaget
Jennie Folkunger
miljöchef Trelleborgs hamn
Björn Boström
vd Ystad hamn
Maria Granberg
seniorforskare i marin ekotoxikologi vid IVL Svenska miljöinstitutet
Kerstin Magnusson
seniorforskare i marin ekotoxikologi vid IVL Svenska miljöinstitutet
Erik Ytreberg
docent i maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola
Ida-Maja Hassellöv
biträdande professor i maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola
Anna Lunde Hermansson
doktorand på enheten för maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola

Källa: Svenska Dagbladet

Arkivet.