Nyheter

”HaV misslyckas med sitt uppdrag”

Vi uppmanar riksdagen att skyndsamt behandla frågan om botten­trålens negativa miljö­påverkan på de marina habitaten och upphäva förbudet mot det småskaliga husbehovs­fisket. Det skriver flera debattörer i en slutreplik.

I en replik på vår debattartikel ”Det förgörande industrifisket med trål måste stoppas” skriver Mats Svensson, Havs- och vatten­myndigheten, att det inte finns något förbud mot småskaligt kustfiske. Antingen är han helt okunnig om vad hans egen myndighet sysslar med eller så försöker han vilseleda allmänheten.

Sanningen är att sedan mer än ett år tillbaka är allt husbehovs­fiske med garn förbjudet i södra Laholms­bukten och Skälder­viken – och Öresund står på tur. Och ett mer småskaligt kustnära fiske än husbehovs­fisket existerar inte. Att Mats Svensson sen knappt vill ta ordet husbehovs­fiske i sin mun innebär inte att landets alla husbehovs­fiskare slutar existera. Eller att förbudet inte finns.

Argumentet är att man vill värna tumlar­beståndet. Så sent som i maj i år deltog Mats Svensson på en konferens och panel­debatt i Höganäs om det småskaliga fiskets framtid. Då medgav han att Havs- och vatten­myndigheten varken visste hur tumlar­beståndet utvecklats i  Öresund och södra Kattegatt eller hade några som helst belägg för att beståndet påverkats negativt av det småskaliga husbehovs- och yrkes­fisket. Men erkände att ”det hade ju varit intressant att veta”. Likafullt använder han det som skäl för ett total­förbud.

Det är häpnadsväckande att en svensk myndighet kan fatta beslut som påverkar en stor del av landets små kustsamhällen och dess invånare, utan att över­huvud­taget bygga beslutet på någon form av vetenskaplig grund. Man ”tror” att husbehovs­fiskarnas garn utgör ett hot mot tumlarna, men medger samtidigt att man i själva verket inte har en aning.

När det gäller pigghajen fortsätter Mats Svensson prata om att rödlistade arter ska ”återutsättas så fort som möjligt” och säger att ”de får inte tas i land”. Men problemet är ju att pigghajen dör i samma sekund som den fastnar i trålen, eftersom den har ett skelett av brosk. Det är alltså fiske­metoden i sig som utgör ett hot mot den rödlistade arten, inte att fiskarna glömt bort att kasta tillbaka de redan döda pigghajarna i vattnet innan de kom in i hamn.

Så länge bottentrålningen tillåts fortsätta saknas skydd för de oftast bortglömda hajarna och rockorna. Botten­trålen förstör havsbotten likt en bulldozer där den drar fram. Och trålen krossar hajar och rockor. När de döende brosk­fiskarna slängs tillbaka från fiske­båtens däck är de förbrukade som predatorer i ekosystemet. Att kalla detta miljö­ansvar är både ovetenskapligt och förkastligt, samt ger sken av en outtalad obskurantism.

Havs- och vatten­myndigheten borde sträva efter att använda en mer ekosystem­baserad förvaltnings­modell, som inte blint förlitar sig på MSY-måtten. Resultatet av den pågående, totalt ohållbara förvaltnings­modellen kan vi se på flera håll i världen, där population efter population av kommersiellt värdefulla fisk­bestånd kollapsar.

Sverige borde ta på sig ledartröjan, både i EU och i världen, och verka för ett förbud mot industri­fisket, i stället för att passivt anpassa sig till kommersiella intressen.

När det gäller hajar och rockor kan en kollaps innebära att dessa arter inte återhämtar sig inom överskådlig tid. Håkäringen som bifångas i bottentrål blir könsmogen när den är omkring 150 år. Pigghajen könsmognar även den sent och kan uppnå en ålder på närmare 75–100 år. Botten­trålning leder i princip till brosk­fiskarnas utrotning i svenska vatten, vilket innebär att Havs- och vatten­myndigheten misslyckas med sitt uppdrag att uppnå en hållbar förvaltning av havs- och fiskeresurserna.

Dessutom saknas folkligt stöd, både för industri­fiskets utrotning av arter och för förbudet mot det kustnära husbehovs­fisket. Därför uppmanar vi riksdagen att skyndsamt behandla frågan om botten­trålens negativa miljö­påverkan på de marina habitaten och upphäva förbudet mot det småskaliga husbehovs­fisket.

Mathias och Martin Ravanis
båtbyggare och sågverksägare
Susanne Ravani
frilansjournalist
David Bernvi
marinbiolog

Källa: Svenska Dagbladet

Arkivet.