Nyheter

”Regeringen måste agera för Östersjön”

Det krävs en räddningsplan för ett sjukt Östersjön. Regeringen måste agera både i Sverige och i EU för att rädda torsken och i förlängningen hela Östersjön. Det skriver M-politikerna Jessica Rosencrantz och Jessica Polfärd.

Östersjön mår inte bra. Särskilt torsken är akut hotad. Vi behöver en återhämtningsplan för torsken, utökad jakt på säl och skarv, ett stopp för bottendöden och bättre reningsteknik för att hindra mikroplaster och läkemedelsrester att hamna i havet.

Havs- och vattenpolitik har länge varit ett viktigt område för Moderaterna. Under alliansregeringen fick Sverige sin första marina nationalpark och under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 drevs den viktiga Östersjöstrategin igenom. Men det räcker inte. Det är uppenbart att det både nationellt och i EU krävs nya åtgärder för att rädda torsken och Östersjön.

1. Hårdare kontroller och långsiktig återhämtningsplan för torsken.
   Det internationella havsforskningsrådet ICES har föreslagit ett stopp för allt torskfiske i Östersjöns östra bestånd. En grundbult i EU:s gemensamma fiskeripolitik är att den utgår från vetenskapliga rekommendationer om ett långsiktigt hållbart fiskeuttag. Det vill säga att vi inte ska fiska mer än vad fiskbestånden klarar av. Förra året misslyckades regeringen med att åstadkomma nödvändiga minskningar av vissa kvoter i Östersjön. Under hösten ska 2020 års kvoter förhandlas och nu måste regeringen övertyga de andra länderna om nödvändigheten av ett fiskestopp under förhandlingarna.
   Rovfisket i Östersjön fortsätter att vara ett stort problem. Det beror till stor del på att andra länder fiskar betydligt mer än vad som är hållbart. Det krävs hårdare kontroller i alla medlemsstater. Det räcker inte med att svenska fiskare följer reglerna, om andra bryter mot dem. Regeringen måste få EU-kommissionen att agera mot länder som inte följer reglerna. Svenska laglydiga fiskare, som ser sina kvoter minska, ska inte drabbas för att andra länder missköter sig. I längden krävs det en långsiktig plan för att rädda torsken i Östersjön.
2. Säl och skarv hotar torsken.
   Det är inte bara överfisket som hotar torsken. Den kraftiga tillväxten av säl i Östersjön är ett allvarligt hot, eftersom den både äter stora mängder torsk – en enda säl äter flera kilo fisk per dag – och sprider parasiter. Regeringen har visat sig totalt ointresserad av frågan och i april uppmanade därför en majoritet i riksdagen regeringen att införa licensjakt på säl. Nu är det viktigt att regeringen agerar. Licensjakt behöver dock kombineras med att Sverige återigen får ett undantag från EU för att sälja sälprodukter.
   Vi behöver också dra nytta av det EU-förslag som Moderaterna i Europaparlamentet drev igenom, som säger att EU-medel inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden, kan användas till skyddsjakt på arter som kan skada fiskbestånden.
   Också skarven, vars utbredning har ökat lavinartat, är ett stort problem. Trots att det beräknas finnas omkring 200 000 skarvar begränsas jaktmöjligheterna av otidsenlig EU-lagstiftning – från 1979. Lagstiftningen behöver förändras. Men redan nu måste regionala förvaltningsplaner för skarv i hela Sverige upprättas, där alla län ska tillåta skyddsjakt på skarv i områden där fiskebeståndet är fredat.
3. Stoppa bottendöden i Östersjön.
   Torsken svälter när den inte får i sig tillräckligt med bottendjur, på grund av de syrefria bottnarna som breder ut sig i delar av Östersjön. Fler än hälften av världens största områden med döda bottnar finns i Östersjön, på en sammanlagd yta större än Danmark. Här behövs kraftfulla insatser för att stoppa övergödningen.
   I Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019 förstärkte vi LOVA-bidragen för att minska övergödningen och satsade 50 miljoner kronor för en nystart av Östersjösamarbetet med åtgärder mot mikroplaster och sjöfartens miljöpåverkan. Här krävs att regeringen följer upp och säkerställer ett kraftfullt gemensamt samarbete mellan alla länder runt Östersjön i syfte sätta stopp för bottendöden och tillgodose behovet av föda för torsken.
4. Krav på reningsteknik för att avskilja läkemedelsrester och mikroplaster.
   Östersjön lider fortfarande av tidigare generationers okunskap och oförsiktighet med utsläpp av skadliga ämnen och dumpning av avfall. Utsläpp av kemikalier och läkemedelsrester påverkar vattenkvalitet och vattnets ekosystem i stort och är intimt sammankopplade med torsken och övrigt liv i Östersjön. I dag saknas avancerad teknik i många anläggningar. Moderaterna satsar 100 miljoner kronor per år för att stödja investeringar i reningsteknik som kan avskilja läkemedelsrester, mikroplaster och andra gifter. Eftersom Östersjön påverkas av alla länder som ligger omkring krävs också en förändring av EU-lagstiftningen med krav på läkemedelsrening i hela Europa.

Östersjön är sjuk och torsken håller på att dö. Det krävs gemensamma ansträngningar av länderna runt och en bred palett av åtgärder för ett friskt Östersjön. Regeringen måste agera på flera plan i Sverige och EU både för nödåtgärder här och nu, men också genom mer långsiktiga åtgärder. Det här är en fråga där Sverige kan och ska visa vägen.

Källa: Svenska Dagbladet

Arkivet.