Nyheter

”Utflytt av trålgränsen löser inte problemen”

Fisket i Östersjön är under lupp. Allt fler kräver att trålgränsen utanför skärgården flyttas ut och tusentals namnunderskrifter har samlats in för att stoppa de stora trålfartygen. Men hur ser trålfiskarna själva på sin roll när det kommer till Östersjöns fiskeproblematik? Skärgården har pratat med en av industrifiskets företrädare.

Lokala skärgårdsfiskare har under en längre tid vittnat om kraftigt minskade fångster av bland annat strömming. Tidigare i år fick Havs- och vattenmyndigheten i särskilt uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för att stärka skyddet för kustlekande strömming. I miljömålsberedningens betänkande, som kom tidigare i vår, föreslås en utflyttning av trålgränsen utanför skärgården, något som också nu förordas av forskare vid Östersjöcentrum. Skärgårdsregionrådet Gustav Hemming (C) har initierat ett regionalt kustfiskenätverk som också starkt driver frågan mot regeringen.

– Vår mening är att det storskaliga industrifisket behöver minska kraftigt, och helt upphöra i Ålands hav och andra särskilt känsliga delar av Östersjön, säger han.

Även länsfiskekonsulenten i Stockholms län, Henrik C Andersson, har vid flera tillfällen uttryckt starka farhågor över det storskaliga, riktade trålfisket, som han menar haft en kraftig påverkan på ekosystemen.

Swedish Pelagic Federation producentorganisation (SPF) är en ekonomisk förening som företräder det pelagiska fisket med drygt 40 medlemsfartyg längs hela Sveriges kust – allt ifrån de allra största på över 60 meter men även småskaliga kustfiskefartyg under tolv meters längd.

Det förekommer en hel del kritik mot er och ni liknas vid “monstertrålare som dammsuger upp havet”. Hur ser ni på kritiken?

– Vi upplever det som att man presenterar en enkel lösning på ett komplext problem. Det blir en enskild aktör som pekas ut som syndabock, att om vi bara tar bort de stora stygga båtarna så kommer allt lösa sig. Vi tror inte att den beskrivningen av verkligheten är sann, och inte heller att förslaget på lösning kommer hjälpa, säger Malin Skog vid SPF.

Vad skulle en utflyttad trålgräns innebära?

– Det kommer snarare att skapa nya problem. De som framförallt kommer att drabbas är de småskaliga, regionala, kustnära trålarna. De har svårast att förflytta sig långa sträckor för att fånga fisk någon annanstans, och har heller inte kvoter på andra håll till exempel på Västkusten eller i Nordsjön. De kommer slås ut helt av ett sådant beslut, menar Malin Skog.

Anton Paulrud, vd på SPF, instämmer:

– Det blir lätt att man tar tag i det som går, då blir det trålgränsen. Men den nuvarande trålgränsen har aldrig blivit utvärderad. Sillen går in och leker på våren, men det storskaliga fisket fiskar bara i Östersjön mellan oktober och mars. Effekten av en utflyttning för att skydda lekande sill påverkar bara de småskaliga båtarna. Det blir ett slag i luften.

På SPF delar man bilden av att Östersjöns strömming inte mår bra, men inte att de skulle vara för få till antalet utan snarare att den är liten i växten.

– När vi haft fartyg som passerat kustnära med ekolodet påslaget har de kunnat se enorma mängder sill eller skarpsill en bra bit in. Det har även SLU visat i sina undersökningar. Är det kanske snarare så att den är så liten att den inte fastnar i garnen för kustnära garnfiskare? Då är det ett annat problem som kanske har en annan lösning. Man kan utveckla redskap som dels kan fånga den lilla sillen, dels klara av skarv och säl. Kanske kan man hjälpa sillen växa till sig genom att fånga mer spigg och skarpsill som konkurrerar om maten, säger Malin Skog.

Finns det inte en poäng ändå att begränsa det storskaliga fisket istället för att fiska mer och hårdare? Att tillämpa en försiktighetsprincip?

– Försiktighetsprincipen finns ju inbyggd i ICES modeller. Man lägger in extra buffertar i de råd man ger om man ser att det finns risker för populationerna. Våra indikationer från SLU har varit att de ser positivt på beståndet och gissningen inför nästa år är att sillkvoten kommer öka, säger Malin Skog.

Dock menar flera forskare nu att det kan spela roll var och när man tar upp fisken?

– För fiskens del spelar det ingen roll när på året den blir uppfiskad, däremot är det viktigt att leken sker så att nästa generation kan komma. Det man kan fundera på är snarare om det är lekområden som borde skyddas. Man kan också överväga om man ska fiska fisken när den är utspridd eller när den är ansamlad och lättare att fiska. De större fartygen fiskar oftast när den är ansamlad vilket gör att fisket blir oerhört effektivt. Det har blivit ett likhetstecken med att vara något fult, men effektivt innebär också klimatvänligt, säger Malin Skog. 

Effektiviseringen har skett på flera plan. Förutom att ta upp större mängder fisk vid ett och samma tillfälle har även båtarna blivit större, och färre, under de senaste tio åren.

– När systemet för pelagiskt fiske bildades 2009 fanns det 84 fartyg och 450 anställda på båtarna. Efter strukturomvandlingen med överförbara kvoter blev det 32 pelagiska fartyg över tolv meter, men fortfarande 450 anställda. Men större båtar får inte större kvoter. Det är fortfarande samma mängd fisk som tas upp, säger Anton Paulrud.

Att fartygen blivit modernare innebär också ett mer miljövänligt fiske, menar han. Clipperton, ett av de största svenskflaggade trålfartygen, byttes ut 2018 mot ett nybyggt.

– Det förra fartyget hade 20 år på nacken. Med det nya sparar man 40 procent av bränslet.

Vad borde göras för att stärka fisket, enligt er?

– När det gäller fiskeförvaltningen så handlar det om att basera den på bästa möjliga vetenskap. Att stoppa in så bra data som möjligt i ICES modeller, lyssna på rådgivningen och fatta goda beslut baserade på kunskap. Om forskningen visar att det fiskas för mycket på något av de här bestånden ska man naturligtvis minska de kvoterna, säger Malin Skog.

FAKTA

• Fiskekvoterna i Östersjön sätts av EU baserade på råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES).

• ICES har ett nätverk av mer än 4000 forskare från 20 medlemsländer.

• I år sänktes kvoten för sill i östra Östersjön med 36 procent jämfört med föregående år.

•Den 28 maj kommer nya råd från ICES inför beslut om kommande års fiskekvoter i Östersjön.

Länk till artikeln

Källa: Tidningen SKÄRGÅRDEN

Arkivet.