Nyheter
”Vi måste rädda svenskt lantbruk”
Debatt: På kort sikt handlar det om att rädda det svenska lantbruket från total nedläggning. På lång sikt handlar det om att trygga den svenska självförsörjningen och göra det tryggt, enkelt och lönsamt att hålla svensk landsbygd levande.
Det skriver företrädare för Småföretagarnas Riksförbund och Sveriges Mjölkbönder.
Höjda energi- och bränslekostnader är ett växande problem för småföretag i många branscher. Värst är det för basnäringar som jordbruk, fiske, animalieproduktion och växtodling.
Energi- och bränsleskatterna måste sänkas omgående för att rädda svenskt lantbruk. Med en orolig omvärld borde Sverige ha en självförsörjningsgrad för livsmedel på minst 70 procent.
Redan före invasionen av Ukraina fanns en oro som påverkade ekonomin. Störningar i internationell handel, stigande inflation och energiproblematik är några exempel.
Många småföretagare har en ansträngd ekonomi efter pandemin. Till det kommer att Sverige driver en politik inom viktiga områden som energiförsörjning, miljölagstiftning och beskattning av bränslen som påtagligt avviker från övriga Europa.
Detta resulterar i att basnäringarnas kostnader för energi och bränslen nu nått en nivå som många inte klarar av. I den mån småföretagen klarar av dessa kostnadsökningar blir resultatet att resurser för omställning kommer att saknas.
För att uppnå framgångsrikt företagande krävs att företag kan gå med vinst. Det handlar om att se över intäkter och kostnader – och i kristider är det kostnaderna som snabbast går att påverka.
Givetvis svarar varje företag för sin kostnadsbild, men som det ser ut nu måste samhället agera och samverka med näringslivet för att undvika omfattande företagsnedläggningar de närmsta åren. Beskattningen är den enskilt viktigaste faktorn bakom prisnivån i Sverige.
Dieselskatten utgörs till exempel av tre olika skatter: koldioxidskatt, energiskatt och moms. De står för cirka 50 procent av priset vid pumpen. Dessutom tillkommer reduktionsplikten som innebär krav på successivt ökad inblandning av biodrivmedel, som ökar produktionskostnaden för bränslet och därmed priset ytterligare.
Flera partier aviserar att man vill sänka bränsleskatterna medan finansministern har aviserat stöd och bidrag som kompensation för rådande kostnadsläge. ”Kompensation” är ett illavarslande ord i sammanhanget eftersom det då handlar om ytterligare utbyggnad av bidragssystem med ökat regelkrångel och merkostnader för byråkrati som följd. Det behövs inte fler bidrag – det behövs ett skattetryck och ett kostnadsläge som gör att företag kan drivas lönsamt utan bidrag.
I detta allvarliga läge handlar det först och främst om att säkerställa att dagens näringsliv kan överleva och i andra hand om att frigöra förmåga att satsa på alternativa lösningar. I närtid finns dessutom ytterligare svårigheter som kommer att slå hårt mot branscher som jordbruk och animalieproduktion. Det kommer att uppstå brist på gödsel och andra råvaror samtidigt som prisutvecklingen blir allt svårare att bedöma.
Fler stöd och bidrag är inte lösningen på skenande kostnader. Energi- och bränsleskatterna måste sänkas omgående för att rädda svensk basnäring och primärproduktion. Nedan listade åtgärder är nödvändiga och behöver genomföras senast i samband med vårändringsbudgeten:
- Halvera elskatten från 36 öre/kwh till 18 öre/kwh.
- Sänk dieselskatten till EU-genomsnittet och ändra lagen om reduktionsplikt till EU:s minimikrav för inblandning av importerade dyra biobränslen.
Småföretagarnas Riksförbund och Sveriges mjölkbönder är allvarligt oroade över nuvarande situation. På kort sikt handlar det om att rädda det svenska lantbruket från total nedläggning. På lång sikt handlar det om att trygga den svenska självförsörjningen och göra det tryggt, enkelt och lönsamt att hålla svensk landsbygd levande, vilket är en förutsättning för inhemsk produktion av förnybar energi och livsmedel.
Mattias Andersson
näringspolitisk talesperson
Småföretagarnas Riksförbund
Stefan Gård
ordförande
Sveriges Mjölkbönder
Källa: ATL