Nyheter
”Vindkraften bidrar till mardrömsläge”
Satsningar på vindkraft blir till farthinder på vägen mot ett robust elsystem och bevarande av vår välfärd som är helt beroende av pålitlig el. Det skriver Leif Östling med flera i en slutreplik.
SLUTREPLIK
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Daniel Badman skriver i en replik 25/11 på vår artikel att vindkraften kan erbjuda ett drömläge. All erfarenhet visar dock att mer vindkraft snarare skapar ett mardrömsläge.
I två repliker skriver doktoranden Samuel Estenlund (23/11) och ett antal professorer (24/11) att vår jämförelse av investeringskostnaderna för vindkraft och kärnkraft är överdrift respektive vilseledande. Jämförelsen är en fråga om ganska enkel matematik, så vi avstår från att kommentera detta.
När samordnaren Svante Axelsson fick färdplanerna från näringslivet för Fossilfri konkurrenskraft blev det tydligt att dessa planer bara är realistiska under förutsättning att det finns stabil tillgång till el till konkurrenskraftigt pris.
Badman talar om kostnader på kraftverksnivå (LCOE), vilket leder tanken fel. Kraftslagen har helt olika funktion och systemkostnader. Relevant är Full Cost Of Energy (FCOE) inklusive överföring, lagring, backup, miljökostnader, markanvändning samt avveckling. Bara den som ignorerar vindkraftens verkliga kostnader kan argumentera att den är lönsam för samhället.
Elsystemets primära syfte är att leverera el med rätt kvalitet och konkurrenskraftigt pris hela tiden. Sekundära syften som ”grönt”, ”hållbart”, ”klimatsmart” kan aldrig prioriteras över detta primära syfte. Det faktum som måste beaktas när det gäller elsystemets funktion är den ögonblickliga effektbalans som krävs dygnet runt året om. Man kan således inte prata om energi på årsbasis och addera all tänkt produktion till en summa som till synes är lika stor eller större än det energibehov man ser i framtida scenarion. Helt enkelt för att det inte är så systemet fungerar. Eftersom oplanerbar kraft som sol och vindkraft inte tar hänsyn till behovet av effekt så får man väldiga underskott när solen inte skiner eller vinden inte blåser och väldiga överskott när solen skiner och vinden blåser. Både underskottet och överskottet är stora problem som måste hanteras för att hålla nätets frekvens på exakt 50Hz. Det krävs alltså per definition ur rent fysikaliskt perspektiv något mer än bara den oplanerbara kraften. Solen ger i princip noll den kalla perioden på norra halvklotet så det räcker med att fokusera på vindkraften. För elsystemets utformning räknar Svenska Kraftnät vindkraftens effekt som 9 procent säkert tillgänglig med havsbaserad inkluderat. Detta innebär att för att garantera systemets funktion måste man ha någonting annat som täcker 91 procent av den effekttillgång som krävs. Man måste då bygga ett parallellt system som är lika stort som den vindkraft man installerat. Dessa kostnader måste beaktas när man jämför med andra planerbara kraftslag.
När man så beaktar ett totalt system och alla ingående kostnader så visar sig vind- och solkraft vara de minst effektiva kraftslagen. Måttet på effektivitet är hur mycket energi ett kraftslag ger tillbaka. Det illustreras tydligt i EROI – Energy Return On Invested (energy). EROI för vindkraft är cirka 4 när man räknar med balanstjänster. Dagens kärnkraft har EROI 75 enligt professor Per Fahlén. Romarriket hade en EROI på 2 vilket innebar att en lantbrukare kunde försörja sig själv och en person till. Att göra investeringar som nästan tar oss tillbaka till romarrikets nivåer kan inte vara ansvarsfullt användande av Sveriges finanser.
Svenska Kraftnät beskriver vad intermittent, ”förnybar” elproduktion, innebär för oss: ”Vi tvingas göra dyra avtal med kunder för att de skall stoppa sin produktion på vår begäran.” Roterande bortkoppling ligger inte långt borta. Stamnätsoperatören i Danmark, Energinet, varnar nu för roterande bortkoppling i deras nät vilket publicerades av Svenskt Näringsliv 28/11 2023. Danmark har i sin utbyggnad helt förlitat sig på import från Sverige och Tyskland vilka båda också förser Danmark med rotationsmassa. Nu måste Tyskland, på grund av sin satsning på oplanerbar kraft och nedläggning av kärnkraft, importera el och Danmark förlitar sig således nu på import och rotationsstöd från Sverige. Och på köpet har Tyskland nu Europas i särklass högsta totala utsläpp av Co2 från elproduktion. Anledningen? Man kompenserar effekttillräckligheten med planerbar kolkraft! Förnybart och fossilfritt är därmed två helt olika saker.
Att Sveriges elsystem fungerar idag beror på att resten av systemet fortfarande räcker till som backup tillsammans med import men de senaste årens nedläggning av planerbar kraft har monterat ner de stora marginaler vi hade. Om vi ökar vår konsumtion med 20 procent till 2030 så finns inga marginaler kvar. Man kan därför av fysikaliska skäl inte kompensera en ökad elkonsumtion med oplanerbar kraft, vilket Badman vill få allmänheten att tro. Vindkraft kan alltså inte balanseras med mer vindkraft hur snabbt vi än bygger.
Vårt dramatiskt ökande elbehov, drivet av klimatpolitik, är inte i samklang med möjligheterna att bygga ny robust elproduktion. Nu är det viktigt att göra tekniskt välgrundade val för framtidens elförsörjning.
Att börja bygga en massa vindkraft nu blir därför dubbelfel. Med de system i form av nät och nya lagringsmöjligheter som krävs tar det lika lång tid som kärnkraftreaktorer att bygga och bidrar inte till nätets stabilitet. Det är en dyr överbryggning som stressas fram av omställningen. Stora investeringar som snabbt blir obsoleta. Satsningar på vindkraft blir till farthinder på vägen mot ett robust elsystem och bevarande av vår välfärd som är helt beroende av pålitlig el, där den behövs, när den behövs och med ett konkurrenskraftigt pris.
Per-Olof Eriksson
tidigare vd Sandvik AB, tidigare ordförande för Svenska kraftnät
Peter Mellberg
civilingenjör Elsystem
Karl-David Sundberg
tidigare vd SKF Steel AB
Leif Östling
tidigare vd Scania AB, ordförande för Kommissionen för Skattenytta
Källa: Svenska Dagbladet