Nyheter
Efter kritiken mot svenska räkor: ”Ät med gott samvete”
Världsnaturfonden WWF avråder från att äta räkor fiskade i svenskt vatten. Anledningen? Bristande kontroll och problem med överfiske – anklagelser som fiskare menar är lögn.
– Ät svenska räkor med gott samvete, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation.
Det var i årets konsumentguide från Världsnaturfonden som nordhavsräkan från Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön fick rött ljus. Den enda räkan som fick grönt ljus var den som fiskas vid Baffinön utanför Kanada.
Peter Ronelöv Olsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), frågar sig vad de 60 båtar med räktillstånd i Sverige ska göra mer än att gå i konkurs om de inte kan fiska räka? Och att rekommendera räkor från Kanada kallar han ett ”hot mot svensk matproduktion”.
– Ät svenska räkor med gott samvete.
Peter Ronelöv Olsson säger att Världsnaturfonden kritiserar den populära räkan eftersom den har ett stort symbolvärde och väcker känslor.
– Vi tycker att det är extremt konstigt att de går ut med det här, samtidigt som jag i och för sig förstår varför. Det blir otroligt mycket uppmärksamhet i media och klirr i kassan. Det är bara ett problem och det är att de inte håller sig till sanningen.
WWF: Baserat på vetenskap
Inger Melander är expert på fiske och marknad hos Världsnaturfonden och ansvarig för Fiskguiden.
– Jag kan inte svara för hur fisket resonerar, men när vi genomför våra utvärderingar av fisket ser vi till beståndet, vad har det här fisket för ekosystempåverkan och hur ser förvaltningen ut? Det här är inte något som jag hittar på hemma på min kammare utan utvärderingarna som leder till rekommendationerna baseras på vetenskapligt underlag, säger hon.
– Det är inte så att vi vill tjäna pengar eller få medial publicitet utan vi lyfter ju fram fisken som är problematisk för att vi vill få till en ändring så vi kan få ett hav i balans och ett framtida fiske.
Fakta: Världsnaturfondens fiskguide
Världsnaturfonden har i 20 år gett ut konsumtionsguiden för fisk och skaldjur i Sverige.
Där bedömer man arter efter tre kriterier: hur bestånden mår, om kontrollen och förvaltningen är effektiv samt hur fiskets påverkan på ekosystemet ser ut (där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in).
Arten kan få grönt ljus (bra val), gult (var försiktig) eller rött (låt bli).
WWF: Fiskas mer än kvoterat
Enligt Havs- och vattenmyndigheten har det svenska beståndet av nordhavsräkan visat en nedåtgående trend under tio år. Orsaken kan vara naturliga förändringar, men fisket kan också vara bidragande. Samtidigt anser ICES, Internationella havsforskningsrådet, att beståndet är tillräckligt högt för att fiske ska kunna tillåtas.
Hur går det ihop med problemen Världsnaturfonden ser?
– De ser ju till målarten, men vi ser till flera aspekter. Bara för att fisket är kvoterat behöver det inte betyda att det är långsiktigt hållbart. ICES tittar på nordhavsräkan och tar inte hänsyn till hur fisket påverkar andra arter, livsmiljöer och hur förvaltningen ser ut, säger Inger Melander.
Det är även ICES som bedömer fiskbestånden och ger rekommendationer till EU för hur mycket räka som kan fiskas. Under 2022 är den svenska kvoten 1 009 ton räka i Skagerrak och Kattegatt – något mer än 2021 då kvoten låg på 938 ton.
Världsnaturfonden menar dock att det fiskas mer än kvoterat och hänvisar till underlag från ICES.
– Där har de specificerat att man överskrev kvoterna med 29 procent 2019 och mer närmare 500 ton 2020, säger Inger Melander, som får mothugg från Sveriges Fiskares Producentorganisation.
– Det fiskas inte mer än det är kvoterat. Det stämmer inte alls. Vi följer den rådgivande vetenskapen och bestånden är inte i någon fara. Det är helt naturligt att det går upp och ner och vi är inte på sådana nivåer att det är problem, säger Peter Ronelöv Olsson.
Han påpekar också till att räkan är MSC-märkt. Tidigare har certifieringar som MSC, ASC och KRAV inneburit automatiskt grönt ljus hos Världsnaturfonden, men inte längre.
MSC
MSC, Marine Stewardship Council, är en internationell organisation vars certifiering visar att fisken eller skaldjuren är ”vildfångad, kommer från ett livskraftigt bestånd och har fiskats med omtanke om havsmiljön".
"Inte kul att jobba övervakad”
Världsnaturfonden menar också att det finns problem med att andra arter följer med i fångsten samt brister i kontrollen av det svenska fisket. Därför förespråkar de lagstadgad kameraövervakning på fartygen. Havs- och vattenmyndigheten har redan ett uppdrag från regeringen att testa övervakning med bland annat kameror.
Pilotförsöket bygger dock på fiskets frivilliga deltagande.
”Och där har vi tyvärr haft svårt hitta fiskare som vill delta”, skriver Niclas Törnell, chef för avdelningen för fiskerikontroll till GP.
Han säger också att det finns stora brister i fiskets efterlevnad när det gäller EU-regelverket som säger att allt som fångas ska tas i land och räknas av kvoten – och att bristerna även finns i svenskt fiske.
Peter Ronelöv Olsson kallar Världsnaturfondens förslag om tvingande kameraövervakning för magstarkt.
– Ska du fuska så är det inte så lätt. Kontrollerna görs regelbundet och ganska frekvent. Om man får tillräckligt antal prickar får båten stopp i tre månader, för en del skulle det innebära konkurs. Det är väldigt lätt och blir väldigt dyrt att åka fast, säger Peter Ronelöv Olsson.
Om man inte har något att dölja, varför då säga nej till kameror ombord?
– Det är inte särskilt kul att jobba övervakad av storebror hela tiden. Fiskare har det jobbet för att det är friare och annan miljö. Jag skulle inte fortsätta fiska om jag behövde jobba övervakad, säger Peter Ronelöv Olsson.
Källa: Göteborgs-Posten