Nyheter
4 500 skarvar ska dödas – äggen ska doppas i olja
Länsstyrelsen godkänner nu att 4 500 skarvar ska dödas under en treårsperiod på fågel- och sälskyddsområdet Soteskär, detta för att återfå torskbeståndet. Men det råder delade meningar om huruvida skarven faktiskt ligger bakom misslyckandet att få tillbaka fisken.
– Skarven äter ofantliga mängder fisk och det blir överfiske från naturens sida, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande i SFPO.
Torskbestånden återhämtar sig inte, och de finns nästan inte alls i fjordar och längs västkusten. Det har gjorts flera försök till att hjälpa fiskarna att komma tillbaka, men än så länge har det inte lyckats. Det finns torskyngel på kusten, men inte könsmogen kusttorsk, vilket organisationen Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, menar beror på storskarven.
Nu beviljar länsstyrelsen i Västra Götaland skyddsjakt genom så kallad oljering mot storskarven på fågelskyddsområdet Soteskär. Oljering innebär att man doppar äggen i olja för att täppa till porerna, och därmed se till att det inte utvecklas några fågelungar.
– Det betyder väldigt mycket, sen är jag en djurvän och gillar inte det här egentligen. Men skarven äter ofantliga mängder fisk och det blir överfiske från naturens sida, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande i SFPO.
Organisationen har både fått godkänt att tillträda fågel- och sälskyddsområdet på Soteskär, och skyddsjakt i två olika dokument. Men redan hösten 2022 ansökte de, men fick då avslag på att tillträda området, och därmed också skyddsjakten.
Är skarven ett hot?
Anledningen till varför SFPO vill minska antalet skarvar är för att de menar att fågeln utgör ett betydande hot mot torsken.
– Det är inte så att vi vill ha bort beståndet, men den förökar sig så otroligt. Den är för duktig predator för att kunna ha de mängder vi har, säger Peter Ronelöv Olsson på SFPO.
Men att det är skarven som skulle ligga bakom misslyckandet med torsken råder det delade meningar om. Flera sätter sig emot länsstyrelsens beslut. En överklagan har skickats in från Bird life Sverige, och även Bohusläns ornitologiska förening och Grosshamns fältstation protesterar mot beslutet. I en överklagan som undertecknats av Jan Uddén, tidigare biolog och ekolog på Bohusläns museum, menar han att de uteblivna torskarna snarare är ett resultat av överfiske.
”Att yrkesfisket själva har varit delaktigt i de raserade bestånden av stor rovfisk som torsk, kolja, bleka m.fl, verkar de flesta glömt bort.”
Under 2020 inventerade Sveriges lantbruksuniversitet, SLU västkusten på storskarvar och kunde bekräfta att fågeln ökar i antal. Man vet också att den äter stora mängder fisk, men att skarven ska vara orsaken till misslyckandet av torskens återhämtning finns det ännu ingen forskning som styrker.
Karl Lundström är forskare på SLU, och skriver i ett mejl till Bohusläningen.
"Dels saknas grundläggande underlag om i vilken omfattning skarvarna i området äter torsk. Men framför allt måste man inse att torsken påverkas av en rad andra faktorer som till exempel klimatförändringar och de omfattande förändringarna av växt- och djurplankton som utgör födobas för torskens tidiga livsstadier. Förutsättningarna för kusttorsken verkar alltså ha försämrats under senare tid och att anta att det är just storskarven som är av störst betydelse för de olika torskpopulationerna är märkligt.”
Däremot menar Karl Lundström att oljeringen på Soteskär skulle kunna påverka de andra hotade fågelarterna på ön negativt. Men Peter Ronelöv Olsson på SFPO tror att insatsen kommer vara värt det och ser det som självklart att skarvarna äter just mycket torsk.
– Jag skrattar när jag hör att den inte äter torsk. Skulle den gå och beställa en halv special? Nej, den äter ju fisk, säger Peter Ronelöv Olsson på SFPO.
”Innebär en risk för torsken”
Organisationen ansökte om att oljera 3 000 ägg årligen under en femårsperiod, men länsstyrelsen har beviljat 1 500 ägg under en treårsperiod för att de inte vet hur resultatet kommer att bli. Efter det får de ansöka igen om de vill fortsätta med oljeringen.
Varför beviljade ni ärendet nu, och inte i oktober 2022 när det kom in första gången?
– Länsstyrelsen prövar varje ansökan, och vi kan inte avslå eller bevilja baserat på föregående beslut, utan besluten tas utifrån de aktuella förutsättningarna, säger Anna Hjelm, vilthandläggare på länsstyrelsen.
Varför de ändå godkänt skyddsjakten trots att det saknas säker data som visar att skarven är ett hot mot torsken är dels för att de kommit fram till att skarven som art inte kommer påverkas av jakten, och dels för att man kunnat stödja sig på en riktlinje från EU som säger att skarven inte måste vara den största orsaken för att skydda torsken, utan baserar det på hur många skarvar som äter i just det aktuella området.
– Storskarven är en opportunistisk generalist, och vi bedömer att storskarvens närvaro innebär en risk för torsken. Sen finns det såklart andra fiskar som den kan äta, men det är just torsken vi utgått från, säger Anna Hjelm på länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har beviljat skyddsjakten med flera villkor, bland annat att oljeringen sker under en begränsad tid under året och att minst hundra reden lämnas orörda.
Källa: Bohusläningen