Nyheter
Atlant- och Nordsjöfiske på Agrifish-rådets decembermöte
När EU:s ministerråd för fiske och jordbruk, Agrifish, träffas för årets sista möte 17-18 december ska de fatta beslut om 2019-års fiske i Atlanten och Nordsjön. EU:s gemensamma jordbrukspolitik för 2021-2027 och EU:s strategi för bioekonomi står också på dagordningen.
Fiske i Atlanten och Nordsjön 2019
Ministrarna ska komma överens om fiskemöjligheter för 2019 i EU:s vatten i Atlanten, Medelhavet, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt i vissa vatten utanför EU. Eftersom många fiskevatten delas med länder som inte är medlemmar i EU föregås beslutet av en rad olika förhandlingar med bland annat Norge, Färöarna, Island, Grönland och Ryssland.
I förslaget ingår också att den så kallade landningsskyldigheten införs fullt ut från och med 2019. Landningsskyldigheten innebär att den fisk som tidigare har kunnat kastas ut nu måste föras i land och avräknas från kvoterna.
Förslaget innehåller även förbud att fiska ål i Atlanten, Östersjön och Medelhavet under en tremånaders period. Förslaget omfattar också ål under 12 cm samt fritidsfiske.
Regeringen står bakom förslaget. Regeringens målsättning är att åtgärder ska vara i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser att det är viktigt att målen om maximal hållbar avkastning och införandet av landningsskyldigheten som fastställts i den gemensamma fiskeripolitiken nås och att besluten om fiskemöjligheter grundas på vetenskaplig rådgivning.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2020
Ministrarna kommer att få en lägesrapport om förhandlingarna om EU:s gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2021-2027.
Vägledande för regeringen i förhandlingarna är minskade utgifter för jordbrukspolitiken totalt sett, tydligare marknadsorientering, lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner samt förenkling.
Regeringen är positiv till att EU-kommissionens vill ge medlemsländerna en ökad flexibilitet i att genomföra politiken och att politiken i högre grad än i dag ska vara resultatorienterad. Regeringen vill se ytterligare förenklingar i jämförelse med EU-kommissionens förslag. Regeringen lägger särskild vikt vid att förslaget om samordnad granskning införs fullt ut för att undvika överlappande kontroller och revisioner.
Regeringen är positiv till EU-kommissionens ambition att stärka jordbrukspolitikens klimat- och miljönytta men anser att ambitionen kan höjas ytterligare. Regeringen vill också gå längre än EU-kommissionen på området för djurvälfärd.
EU:s bioekonomistrategi
EU-kommissionen presenterade i oktober en uppdatering av bioekonomistrategin som ursprungligen är från 2012. Syftet med strategin är en hållbar bioekonomi för Europa med starkare koppling mellan ekonomi, samhälle och miljö. I den uppdaterade strategin är fokus på åtgärder för att öppna upp för investeringar och marknader, att påskynda utveckling av lokala bioekonomier och att förstå bioekonomins ekologiska gränser.
Diskussionen vid ministerrådet rör bland annat hur bioekonomin bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
Regeringen stöder ambitionen att anpassa strategin i enlighet med EU:s övergripande prioriteringar inom en rad områden som handlar om omställning till en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi. Regeringen anser att det krävs mer information och konsekvensanalyser innan den kan ta ställning till förslag på enskilda åtgärder.
Regeringen anser att genomförandet av strategin kan stärkas med åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 och i ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa.
Information från EU-kommissionen, ordförandeskapet och enskilda delegationer
Information från EU-kommissionen, ordförandeskapet och enskilda delegationer
Kroatien förväntas informera om en konferens om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken 22-23 november. Några slutsatser från konferensen var behovet av ett enklare regelverk och ökade klimatambitioner och att budgeten inte bör minska.
EU-kommissionen kommer att informera om ett förslag om ändringar rörande direktstöd respektive landsbygdsutveckling för åren 2019 och 2020.
EU-kommissionen förväntas ge en lägesrapport om förbättras samarbete och övervakning på livsmedelsområdet i kölvattnet av den så kallade fipronil-incidenten sommaren 2017. Rester av ämnet fipronil hittades då i ägg och äggprodukter i Belgien, Nederländerna, Tyskland och Frankrike.
Ordförandeskapet kommer att rapportera om en konferens i Wien 22-23 november om möjligheterna att utveckla den europeiska produktionen av vegetabiliskt protein.
Ordförandeskapet kommer också informera om skogsskadorna på grund av värme, torka och storm under 2018 och de utmaningar det medför i medlemsländerna samt att EU:s instrument för att främja hållbart skogsbruk ska användas på bästa sätt.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht företräder Sverige på mötet som äger rum i Bryssel.
Länk: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/12/atlant--och-nordsjofiske-pa-agrifish-radets-decembermote/