Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Nyheter
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Medlemsinfo
Projekt
Länkar
Kontakt

Nyheter


2020-05-07

Därför får industritrålarna i Östersjön fortsätta sitt skadliga fiske

Trots myndigheternas varningar kunde fiskmjölstrålarna återvända till Stockholms skärgård i år och fiska upp stora mängder lekströmming.
Länsfiskekonsulent Henrik C Andersson förklarar hur det är möjligt.
 

Tidningen Mitt-i-Stockholm har i en serie artiklar berättat om fiskmjölstrålarna som slår hårt mot skärgårdens strömming, vilket får följdverkningar för hela ekosystemet och för de lokala yrkesfiskarna.

Är den här sortens fiske tillåtet?
– Ja, tyvärr. Industritrålarna följer reglerna och kvoterna, säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen i Stockholm.
I dag är det tillåtet att tråla fyra sjömil utanför den svenska kusten, även i det nya marina naturreservatet vid Svenska högarna, som till hälften ligger utanför trålgränsen.

Länsstyrelsen i Stockholm vill nu i första hand skydda det området mot trålning och på sikt flytta trålgränsen till tolv sjömil utanför svenska kusten.
En av punkterna i januariavtalet, mellan regeringen, centerpartiet och liberalerna, handlar om fiske. Där står det att det ”hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i skyddade områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden.” I linje med januariavtalet tillsattes nyligen en utredning om bottentrålning i skyddade områden.

Hjälper inte Östersjön
Men det kommer inte rädda Stockholms skärgård.
– Östersjön hjälps inte av ett bottentrålingsförbud. Det är ett västkustproblem. Här förekommer det knappt, säger Henrik C Andersson länsfiskekonsulent.
Strömmingsfisket sker med flyttrål.

Koncentrerat fiske
I oktober minskade EU fiskekvoterna med 10 procent för strömming i den del av Östersjön där Stockholm ingår. Men inte heller det räcker för att rädda strömmingen, enligt Henrik C Andersson. Dels är kvoterna fortfarande för höga och dels görs en för stor del av uttaget på liten yta och under kort tid.
– Eftersom det är så koncentrerat till mindre geografiska områden och kortare tidsrymd blir det också mycket skadligare för strömmingsbeståndet.

Har det börjat märkas?
– De småskaliga kustfiskarna märker det tydligt. Nu händer det att de inte får en enda fisk när de är ute, Henrik C Andersson.
De lokala fiskare som Mitt i pratat med vittnar om att deras strömmingsfångster minskat med 90 procent på några år.

Vad händer om det här får fortsätta?
– Det berör hela ekosystemet. Vi har redan ett katastrofalt läge med kraftiga nedgångar av bestånd av gädda, abborre och gös som alla lever på strömming.
I Ålands hav har vi ett relativt välmående bestånd av torsk, men om det här fortsätter kommer även de bli smala och små av brist på föda, som i resten av Östersjön, säger Henrik C Andersson.


Källa:  Mitti.se  
Del 1 - Trålarnas riktade hotar skärgårdens liv
Del 2 - Supertrålaren fiskar 175 gånger mer än länets yrkesfiskare
Del 3 - Stockholms fiskare vittnar om kraftigt minskade fångster
Del 4 - Därför får industritrålarna i Östersjön fortsätta sitt skadliga fiske 
Läsarstorm efter Mitt i:s granskning av fiskmjölstrålarna

SFPO-kommentar på denna "granskande" artikelserie:
En sund näring skall tåla att granskas. Men granskning kan ju göras olika sätt. 
Det är i denna artikelserie aningen mycket tyckande, känslor och inte så lite geografiskt polariserat. Det finns vissa delar fakta men annat är vinklat eller rent fel (bl a slarvigt använda data från HaV). 
Positivt för SFPO - fiskare i aktuell region är väl att tidningen faktiskt i del 4 skriver att det är skillnad på flyttrål och bottentrål. Det kan många (tyvärr) inte skilja på.
Sen håller vi inte med om att bottentrålning är ett "problem", inte ens ett västkustproblem. 

Effekterna på fisk- och fiskbestånd vid Sveriges (och övriga Östersjöländers) kust och skärgård p g a det storskaliga eller industriella pelagiska fisket i efter strömmning, skarpsill och sill är en fråga som behöver en internationell (EU) diskussion och lösning. Dvs en fråga Sverige kan driva i gemensamma fiskeripolitiken.
Även om Sverige genomför förbud för storskaligt pelagiskt trålfiske i zonen mellan trålgränsen (4 nm utanför "baslinjen" och till terrotorialvattengränsen,12 nm från baslinjen), kommer andra nationers industritrålar kunna fortsätta fiska inom zonen 4-12 nautiska mil och på internationellt vatten. Svenska (storapelagiska trålar) bara utanför en utflyttad trålgräns. För att hindra andra nationer i Östersjön krävs förhandling och överenskommelse i EU. 
Denna artikelserie får nog mest ses som "röra upp i grytan - få fart på debatten" vem får fiska hur, vad och var.
Vilket "läsarstormen" (se ovan länk) som följt kanske visar att fler fått upp ögonen för.


Reaktionerna på diverse sociala medier där fiskeintresserade debatterar har, rätt väntat, inte varit små.
Så här skriver "yrkesfiskebloggen" Njord - Okunnighet bakom namninsamling mot pelagiskt trålfiske 


 

 




Arkivet.

Vad är SFPO?

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och arbetar för att tillvarata våra medlemmars intressen.

Läs mer

Bli medlem

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Vi har medlemmar från Strömstad till Haparanda och fartygens storlek varierar från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Teija Aho (Vice Ordförande)
0763-75 80 32
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]

Ingemar Berglund (Utredare)
0760-26 40 44
[email protected]

Mathias Ivarsson (Ombudsman)
0707-77 19 32
[email protected]

Läs mer