Nyheter
Debatt: Skarvens utbredning får inte vara okontrollerad – fler måste skjutas
Ska kommande generationer ha möjlighet att fiska i svenska vatten och njuta av våra kuster måste naturen förvaltas på ett mer ansvarsfullt sätt. Tyvärr gör Sverige inte det i dagsläget.
Ett bra exempel är hanteringen av skarven, som utgör ett hot mot fisken i Östersjön samt ett miljöproblem för den kustnära naturen. Det är hög tid för en mer ansvarsfull politik för skarven och med hjälp av jakt minska skarvpopulationen betydligt.
Skarven utgör ett problem i Sverige. Under de senaste åren har antalet skarvar i Sverige ökat explosionsartat och i dag finns det ungefär 200 000 individer. Bara i Gävleborg visade förra årets inventering på närmare 4 000 skarvbon i länet. Jämfört med året innan har antalet fullföljda häckningar ökat rejält.
Det får effekter, för fisk, fiskare och hela kustlandskapet. Forskning från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att skarvens ökade utbredning leder till omfattande skador och kostnader. Givet att varje skarv äter ungefär ett halvt kilo fisk per dag går det inte att förneka att fler skarvar innebär ökat tryck på fiskbeståndet. Skarven är också ett miljöproblem då naturen förstörs till oigenkännlighet vid fåglarnas häckningsplatser.
Därför är det välkommet att länsstyrelsen i Gävleborg har fattat beslut om skyddsjakt och beviljad störning av skarv. Även länsstyrelsen i Stockholm presenterade nyligen en förvaltningsplan som tar problemet på allvar: antalet skarvar ska minskas med mer än hälften. Det räcker emellertid inte – antalet skarvar behöver minskas ytterligare.
Det finns dock ett grundläggande problem för hanteringen av skarven: EU:s fågeldirektiv som kom till 1979. Regelverket innehåller listor över vilka fågelarter som är skyddade och fastställer hur starkt de ska skyddas i EU:s medlemsländer. Tyvärr är listorna statiska och anpassas inte över tid. Att någonting så föränderligt som naturen ska regleras med regelverk från 1970-talet går bortom rim och reson. Mer rimligt hade varit att uppdatera fågelarters skyddsstatus allteftersom deras situation förändras.
Fågeldirektivets brister blir särskilt uppenbara vid hanteringen av skarven, som på vissa platser hör till våra vanligaste fåglar i Sverige. Trots det behöver Sverige alltså undantag från EU-reglerna för att få jaga den. Moderaterna i Europaparlamentet kommer därför driva på för en översyn av fågeldirektivet och därmed öka möjligheterna för jakt på skarv.
Tills det sker, finns det emellertid åtgärder Sverige kan vidta på egen hand. Även om skarven är skyddad ger EU-reglerna undantag då jakt tillåts. EU-kommissionen har till och med sagt att så länge skarvpopulationens bevarandestatus inte hotas är det tillåtet att reducera ett stort antal skarvar för att skydda exempelvis fiskeutrustning. Länsstyrelser runt om i landet behöver fortsatt vara vaksamma på skarvens utbredning och agera därefter.
Skarvens utbredning får inte vara okontrollerad och leda till att framtida generationer går miste om möjligheten att fiska och njuta av naturen i Sverige. Förvaltningen av skarv måste därför ske ansvarsfullt – så att vi faktiskt kan komma till rätta med de enorma skador som skarven orsakar.
Tomas Tobé, M och Jessica Polfjärd, M - Europaparlamentariker
Källa / Länk:
Gefle Dagblad - gd.se / debatt - Skarvens utbredning får inte vara okontrollerad – fler måste skjutas