Nyheter
Den biologiska mångfalden i haven är under fortsatt tryck – hög tid att agera
Den här veckan publiceras en rapport som sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Rapporten, som tar avstamp i art- och habitatdirektivet, visar att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. Ett välmående Sverige är beroende av en livskraftig havsmiljö – fler åtgärder behövs för att vända utvecklingen i haven.
Art- och habitatdirektivet utgör ett viktigt redskap för att bibehålla den biologiska mångfalden och uppnå svenska och europeiska miljömål. I tillämpningen ingår en bedömning och rapportering av bevarandestatus vart sjätte år, som också inbegriper marina arter och livsmiljöer. Bedömningarna, som för Sveriges del sammanfattats i den aktuella rapporten, används både inom regional miljöförvaltning och som ett led i utvärderingen av svensk och europeisk miljöpolitik. Bedömningarna görs enligt en storskalig indelning i Östersjön respektive Västerhavet, och den nu aktuella rapporten omfattar perioden 2013-2018.
Sämre status
Situationen för de marina naturtyperna i Sveriges kustnära områden har försämrats sedan föregående sammanställning. Ett flertal trender pekar fortsättningsvis nedåt och naturtypernas bevarandestatus är överlag dålig. Orsakerna till det trängda läget för havsmiljön är många och till en del storskaliga, och omfattar påverkansfaktorer i form av en fortsatt övergödning, effekterna av en pågående klimatförändring, fysisk påverkan, fisketryck och utsläpp av skadliga ämnen.
Ljusglimtar
Det målmedvetna och fortgående arbetet för att förbättra läget har också lett till några ljusglimtar. Gråsälen har för första gången uppnått gynnsam bevarandestatus, trenderna för vikare och knubbsäl bedöms som positiva i Östersjön och både tumlare och knubbsäl har gynnsam bevarandestatus i Västerhavet.
Utmaningar på vägen mot livskraftiga havsområden
De svenska miljömålen, EU:s nya strategi för biologisk mångfald 2030, IPBES-rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster och FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) understryker alla behovet av ett transformativt, integrerat grepp och större satsningar för att komma till rätta med nedgången i biodiversitet.
Behovet av en integrerad förvaltning gäller i hög grad den akvatiska miljön, som kännetecknas av ett orsak- och verkanssammanhang från källa till hav och ett grundläggande behov av samarbete med angränsande länder i havsfrågor. Ekologiska korridorer, blå infrastruktur och en integrerad tillämpning av art- och habitatdirektivet tillsammans med de andra gemensamma akvatiska miljödirektiven är exempel på områden där gränsöverskridande åtgärder har stor potential att skapa framtida biodiversitetsvinster.
Ett effektivt skydd och en ekosystembaserad förvaltning av den marina miljön kräver också tillförlitlig och geografiskt täckande data om förekomsten av livsmiljöer, samtidigt som en uppföljning av status och utvärderingen av åtgärders effekter och miljöpolitik å sin sida kräver en fortlöpande insamling av relevant data.
Sammanställningen av status från rapporteringen av arter och naturtyper i Sverige har tagits fram av Naturvårdsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och SLU Artdatabanken. Rapporten, som totalt omfattar 166 arter och 89 naturtyper, presenterar de viktigaste resultaten i Sveriges rapportering för art- och habitatdirektivet till EU för perioden 2013–2018.
Läs mera:
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv (Naturvårdsverket)
Övervakning i marin miljö (HaV)
Sveriges vattenmiljö
Sveriges miljömål
EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030
Plattform för biologisk mångfald - IPBES (Naturvårdsverket)
Källa:
Havs-och Vattenmyndigheten (havochvatten.se) /news - Den biologiska mångfalden i haven är under fortsatt tryck
(med kontaktuppgifter mm)
Bonuslänk (norska):
NIVA - Norsk institutt for vannforskning - Europas hav står overfor en usikker framtid