Nyheter
Dina mediciner drogar fiskarna i sjön
Läkemedelsrester spolas rakt igenom reningsverken och ny forskning visar att det påverkar fisken. Psykofarmaka gör exempelvis småfiskar dumdristiga och P-piller skapar transsexuella fiskar som inte kan föröka sig.
Den nya kunskapen om medicinernas miljöpåverkan är oroande tycker fiskevårdare Bernt Moberg i Gävle som i 40 år tid jobbat aktivt med att på olika sätt förbättra fiskens livsvillkor:
– Tänk om fisken inte längre kan reproducera sig. DET låter verkligen oroväckande! säger han.
Medicin vårdar människor, men god vård av fiskens livsmiljöer bygger på en annan princip, konstaterar fiskevårdare Bernt Moberg.
– Ekosystemet måste lämnas i fred, få en chans att klara sig själv utan utfiskning, vandringshinder och miljögifter. Jag hoppas verkligen att det här inte är ett ytterligare problem säger han.
Vid Umeå universitet har emellertid forskaren Annelie Lagesson från Edsbyn i en färsk doktorsavhandling nu visat hur medicinrester i vattnet effektivt ansamlas i bottenlevande snäckor. Det berättar docent Jonatan Klaminder som leder hennes miljövetenskapliga forskargrupp i Umeå:
– De här snäckorna kan koncentrera pollenallergimedicin mer än 70 000 gånger! De blir ett slags levande "piller" som kryper omkring på botten av vattendragen, säger han.
Snäckorna är fiskföda och på så sätt kommer läkemedelssubstanserna in i näringskedjan och förändrar på ett dramatiskt sätt fiskars beteende:
– Vi har i laboratorieförsök sett hur P-piller förvandlar hanfiskar till ett mellanting mellan hane och hona som inte kan föröka sig, berättar Jonatan Klaminder.
Andra mediciner - psykofarmaka och tillväxthormoner - gör småfisk tuffare och mer dumdristiga:
– Ja fiskar som simmar i vatten som innehåller ångestdämpande medicin blir kaxigare och tar större risker. De bekymrar sig inte så mycket för stora fiskar, vilket inte är bra om man är en liten fisk..
De totalt 7600 mediciner vi stoppar i oss påverkar alltså djurs beteende och reproduktion, ungefär som miljögifterna DDT, PCB och kvicksilver på 60- och 70-talen. Trots det vill Jonatan Klaminder ännu inte dra i samma stora larmklocka som då. Det måste forskas mer först:
– Våra laboratorieförsök är en viktig varningssignal, men innan vi höjer larmnivån måste vi också först bevisa att läkemedelsrester även minskar fiskarnas överlevnad ute i naturen. Det är en svårare forskningsuppgift, konstaterar han.
Länk med radioinslag: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=7060375