Nyheter
Efter danskarnas gyttjedumpning – kritik mot Strandhäll
Kritiken mot att Sveriges regering inte agerar kraftfullare mot danskarnas gyttjedumpning i Öresund ökar. Nu har miljöminister Annika Strandhäll (S) kallats till miljö- och jordbruksutskottet i ärendet.
– Det är konstigt att regeringen inte har agerat alls sedan dumpningen påbörjades, säger MP:s språkrör Per Bolund.
Svenska myndigheter varnade för stora miljökonsekvenser. Trots det påbörjades bygget av den konstgjorda halvön Lynetteholm i Köpenhamn i januari.
Två miljoner ton havsslam som muddrats upp där halvön ska byggas, dumpas nu i närheten av den svenska gränsen i Öresund. En del av massorna är förorenade.
När Miljöpartiets språkrör Per Bolund blev miljöminister i början av 2021 hade Sverige och Danmark nyligen inlett ett samråd om miljökonsekvenserna av Lynetteholmsbygget.
Samrådet skedde inom ramen för Esbokonventionen som ska ge grannländer insyn i och möjlighet att samarbeta om planer som påverkar miljön i gränsområden.
– Vi hade flera möten på alla nivåer, inte minst på ministernivå där jag var extremt tydlig med att det här inte var acceptabelt, att vi såg på projektet med stor oro och att de inte skulle fatta beslut innan samrådet var klart, säger Per Bolund (MP).
I maj skickade de svenska myndigheterna ett samlat svar till Danmark om att samrådet inte kunde anses slutfört. De främsta invändningarna var att slamdumpningen utanför Kögebukten skulle sprida förorenat sediment till svenska vatten, att havsmiljön skulle hotas och att projektet riskerade påverka saltvattentillförseln till Östersjön.
Den 4 juni klubbades beslutet om Lynetteholm ändå igenom i Danmarks riksdag, Folketinget.
– Jag hade förväntat mig att de tog till sig av Sveriges kritik innan beslutet fattades, säger Per Bolund.
Enligt honom har Sveriges invändningar handlat om hela projektet, men dumpningen av förorenade muddermassor precis vid gränsen till svenskt vatten anser han ”extra stötande”.
– Det sker precis utanför ett Natura 2000-område. Det är verkligen provocerande. Vi har haft trålfiskestopp i Öresund i nästan hundra år, havsmiljön där är unik och värd att värna.
När slamdumpningen, trots de svenska invändningarna, inleddes i januari i år hade Miljöpartiet lämnat regeringen och Annika Strandhäll (S) utsetts till ny klimat- och miljöminister.
Nu har Miljöpartiet och Centerpartiet kallat Strandhäll till riksdagens miljö- och jordbruksutskott. De anklagar henne för att inte agera i frågan.
– Den nuvarande regeringen har inte reagerat alls sedan Danmark inledde dumpningen av förorenat havsslam. Nu är läget akut och vi behöver tydligare besked om vad regeringen vill göra, säger Per Bolund.
Niels Paarup-Petersen, riksdagsledamot för Centerpartiet, är inne på samma linje.
– Vi kan sitta i Vellinge eller Malmö och ta initiativ, men den enda som kan ha en formell dialog med Danmarks regering är Sveriges regering.
Han tycker att det är märkligt att Sveriges regering inte gör mer nu, när man tidigare ansett projektet problematiskt.
– Plötsligt, när arbetet sätts igång, så bryr sig inte Sverige längre. Det här är en miljösituation i svenska vatten och kuster, därför är det rimligt att miljöministern agerar.
Annika Strandhäll säger till DN att hon följer händelseutvecklingen kring Lynetteholmsprojektet noga.
– Svenska och danska myndigheter samarbetar för att säkerställa att miljölagstiftningen följs till punkt och pricka. Vi håller en tät dialog och i nuläget känner jag mig ganska trygg med att de informerar oss om händelseutvecklingen.
Det svensk-danska samrådet om Lynetteholm pågår fortfarande. Nästa möte sker i slutet av mars. Då ska den tredjepartsgranskning som gjorts angående strömningsförhållandena i Öresund och hur de kan påverkas av projektet redovisas. Annika Strandhäll säger att hon inte vill gå granskningen i förväg utan inväntar den innan hon agerar ytterligare.
Hur ser du på kritiken mot att du inte agerat tillräckligt kraftfullt i frågan?
– Jag har redan i dag ett annat inplanerat möte med min danska ministerkollega i mars. Beroende på händelseutvecklingen är jag beredd att vidta åtgärder och ta direktkontakt tidigare om det visar sig behövas för att säkerställa skyddet för ett väldigt viktigt marint ekosystem.
Källa: Dagens Nyheter