Nyheter
Ekosystembaserad fiskförvaltning blir verklighet på allt fler platser
Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett alltmer populärt sätt att förvalta fisk, skaldjur och ekosystem världen över, ett sätt som strävar mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i användningen av natur och naturresurser. Förvaltningen ska då ta hänsyn till hela ekosystem, inklusive plankton, strandväxter, fiskens lekhabitat och olika rovdjur som tumlare, säl och skarv. Intressenter som yrkesfiskare, fritidsfiskare, miljöorganisationer och allmänhet ska involveras i förvaltningen. Tillämpningen av EBFF går långsamt framåt, visar en ny rapport från SLU Aqua.
EBFF i EU har sin lagliga grund i flera EU-direktiv som också gäller i Sverige. I Sverige strävar fiskförvaltningen mot EBFF i såväl inlandsvatten som hav. En färsk rapport från SLU Aqua går nu igenom de senaste tre årens internationella litteratur om EBFF. En viktig förändring på det globala planet är att diskussionen rör sig från vad EBFF är eller bör vara, till hur vi tillämpar EBFF i praktiken.
Tidigare har SLU Aqua beskrivit hur 8-fjordarsamarbetet i området mellan och innanför öarna Tjörn och Orust i Bohuslän arbetar mot EBFF, som en svensk fallstudie. Flera svenska sjöar som Vänern och Vättern förvaltas också med hjälp av samförvaltningsgrupper. EBFF löser inte automatiskt alla miljöproblem, utan bör ses som ett demokratiskt och inkluderande sätt att arbeta som har hög potential för breda och effektiva åtgärder mot eventuella miljöproblem.
Några av de stater eller unioner där EBFF har kommit längst i tillämpningen är EU, Norge, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland, vilket beskrivs i rapporten. Rapporten tar även upp Indonesien som ett exempel på att EBFF även kan tillämpas i låg- och medelinkomstländer. Avslutningsvis behandlar rapporten några möjliga metoder och verktyg som kan vara, eller har visat sig vara, användbara när EBFF ska tillämpas.