Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Nyheter
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Medlemsinfo
Projekt
Länkar
Kontakt

Nyheter


2017-11-08

EU-kommissionens förslag om fisket i Atlanten och Nordsjön för 2018

Europeiska kommissionen - Pressmeddelande

Bryssel den 7 november 2017

Inför rådsmötet med EU:s ministrar med ansvar för fiske i december, där medlemsstaterna kommer att förhandla om nästa års fiskekvoter i Atlanten och Nordsjön, lägger EU-kommissionen fram sitt förslag som syftar till hållbart fiske.

EU-kommissionen lägger idag fram sitt förslag om fiskemöjligheter i Atlanten och Nordsjön för 2018. Förslaget innehåller kvoter för totalt 78 bestånd. För 53 av dessa höjs kvoterna eller ändras inte. För 25 bestånd sänks kvoterna. Fiskemöjligheterna, även kallade de totala tillåtna fångstmängderna (nedan kallade TAC:er) är de kvoter som fastställs för flesta kommersiella bestånden. Syftet med kvoterna är att se till att beståndens storlekar ligger på hälsosamma nivåer samtidigt som fiskeindustrin ges möjlighet att fiska så stora mängder som är hållbart. I takt med att vissa bestånd har vuxit, exempelvis bestånden av tunga i Nordsjön, det nordliga beståndet av kummel och det sydliga beståndet av taggmakrill, har också fiskesektorns lönsamhet ökat. För 2017 beräknas vinsten till 1,5 miljarder euro.

– Lönsamheten har förbättrats för vår fiskeflotta, säger EU-kommissionären med ansvar för fiskefrågor, Karmenu Vella, och de viktigaste fiskebestånden mår nu bättre och är större. Tack vare yrkesfiskarnas uthållighet och det faktum att man fattat riktiga beslut inom fiskeriförvaltningen kan hållbarhet och lönsamhet nu samexistera, men vi kan inte ta framgångarna för givna. Vi måste fortsätta våra gemensamma ansträngningar för att förvalta haven på bästa sätt för miljön, ekonomin och för framtida generationer.

Europeiska unionen har gjort betydande framsteg under de senaste åren, då så mycket som 44 bestånd nu fiskas på nivån för maximalt hållbart uttag, vilket kan jämföras med fem bestånd 2009. EU-kommissionens mål för den gemensamma fiskeripolitiken är att alla bestånd ska fiskas på ett hållbart sätt till 2020. I det målet ingår också socioekonomiska faktorer och miljöhänsyn. I takt med att den bindande tidsfristen 2020 närmar sig krymper också utrymmet för att fastställa kvoter som inte är hållbara. EU-kommissionen samarbetar med medlemsstaterna för att ge yrkesfiskarna det stöd de behöver under övergången.

Förslaget ska nu diskuteras och antas av medlemsstaternas ministrar vid rådsmötet för fiskefrågor i december (11-12 december i Bryssel). Kvoterna kommer att gälla från och med den 1 januari 2018.

Förslaget i detalj

De fiskekvoter som anges i EU-kommissionens förslag är grundade på oberoende vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (Ices).

Förslaget omfattar bestånd som EU förvaltar ensamt och bestånd som samförvaltas med länder utanför EU, som Norge, eller med regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. För många av bestånden pågår fortfarande internationella förhandlingar och för vissa bestånd inväntar man vetenskapliga utlåtanden. För dessa bestånd kommer uppgifterna att föras in i förslaget i ett senare skede.

Senare under hösten kommer kommissionen att föreslå kompletterande kvoter, så kallade tilläggskvoter, inom de fisken som omfattas under 2018 omfattas av landningsskyldigheten, dvs. att alla fångster av reglerade kommersiella arter som finns ombord ska landas och räknas av från kvoten. Tilläggskvoterna läggs till för att underlätta övergången till det nya systemet där fisk inte får kastas tillbaka. De exakta tilläggskvoterna kommer att fastställas på grundval av vetenskapliga utlåtanden. Förslaget tar inte hänsyn till de kommande tilläggskvoterna.

  • Föreslagna ökningar: Kommissionen föreslår ökningar av TAC:erna för 19 bestånd, däribland för beståndet av havskräfta i Nordsjön, fyra bestånd av tunga, tre bestånd av rödspätta i sydvästliga vatten och för beståndet av glasvarar i sydvästliga vatten. Bland de bestånd för vilka ökningar föreslås ingå också det socioekonomiskt viktiga beståndet av tunga i Biscayabukten. Beståndet har varit föremål för en förvaltningsplan och kvoten kan nu ökas. Detta gäller också för beståndet av tunga i östra delen av Engelska kanalen och beståndet av taggmakrill i västra Atlanten, för vilka kvoterna kan höjas.
  • Bestånd som kan fiskas som tidigare: För 14 bestånd är kvoterna oförändrade.
  • Föreslagna minskningar: För 25 bestånd föreslås minskningar av kvoterna. För 15 av dessa är minskningen lägre än 20 %. För rödspätta i Keltiska havet och vitling i vattnen väster om Skottland och i Irländska sjön föreslås en nollkvot.
  • Förslaget innehåller också ett förbud mot fiske efter ål i alla unionsvatten. Detta baseras på vetenskapliga utlåtanden som visar att det är viktigt att allt fiske som inriktas på lekmogna exemplar upphör tills att det finns tydliga belägg för att beståndets tillstånd har förbättrats.
  • Bestånd för vilka det saknas vetenskapliga uppgifter För bestånd där det inte går att uppskatta storleken på grund av bristfälliga uppgifter följer EU-kommissionens förslag utlåtandena från Ices, det vill säga minskningar och höjningar med högst 20 %.

Mer information

Se nedanstående tabeller för närmare uppgifter om dagens förslag för Atlanten och Nordsjön.

Totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter

Frågor och svar om kommissionens förslag om fiskemöjligheter i Atlanten och Nordsjön för 2018

Vetenskapliga utlåtanden: De föreslagna totala tillåtna fångstmängderna grundar sig på vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (Ices) och vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

Berörda parter har också rådfrågats på grundval av kommissionens samrådsdokument

Fleråriga förvaltningsplaner

Karta över fiskeområden

 

Anmärkning: I tabellerna nedan anges bara sådana EU-bestånd som inte delas med länder utanför EU.

Tabell 1: Bestånd med förslag till höjd TAC

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

TAC-enhet

Slutlig TAC för 2017, inklusive tilläggskvot

TAC 2018 (förslag, utan tilläggskvot)

Förändring av TAC: 2017 - 2018 (förslag)

Torsk

Gadus morhua

7a

146

292

100 %

Tunga

Solea solea

7d

2724

2933

8 %

Tunga

Solea solea

8ab

3420

3621

6 %

Tunga

Solea solea

7e

1178

1202

2 %

Tunga

Solea solea

7fg

845

901

7 %

Guldlax

Argentina silus

Unionens vatten i 3 och 4

1028

1234

20 %

Guldlax

Argentina silus

Unionens vatten och internationella vatten i 5, 6 och 7

3884

4661

20 %

Kolja

Melanogrammus

7a

2615

2796

7 %

Sill/Strömming

Clupea

7a

4127

7016

70 %

Taggmakrill

Trachurus

Unionens vatten i 2a, 4a, 6, 7a-c,7e-k, 8abde, unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14

83829

101070

21 %

Taggmakrill

Trachurus

8c

13271

16000

21 %

Glasvarar

Lepidorhombus

8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

1159

1387

20 %

Havskräfta

Nephrops

Unionens vatten i 2a och 4

20034

20851

4 %

Rödspätta

Pleuronectes

7a

1098

1793

63 %

Rödspätta

Pleuronectes

7de

10022

10360

3 %

Rödspätta

Pleuronectes

7fg

405

511

26 %

Lubb

Brosme brosme

3a, delsektion 22–32

29

31

7 %

Lubb

Brosme brosme

4

235

251

7 %

Lubb

Brosme brosme

Unionens vatten och internationella vatten i 5, 6 och 7

3860

4130

7 %

 

Tabell 2: Bestånd för vilka TAC inte ändras1

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

TAC-enhet

Slutlig TAC för 2017, inklusive tilläggskvot

TAC 2018 (förslag, utan tilläggskvot)

Förändring av TAC: 2017 - 2018 (förslag)

Torsk

Gadus morhua

Kattegatt

525

525

0 %

Torsk

Gadus morhua

6 a, unionens vatten och internationella vatten i 5b öster om 12º00′W

0

0

0 %

Tunga

Solea solea

7a

40

40

0 %

Liten hälleflundra

Reinhardtius hippoglossoides

Unionens vatten i 2a och 4, internationella vatten i 5b och 6

2500

2500

0 %

Sill/Strömming

Clupea harengus

Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6b och 6aN

4170

4170

0 %

Sill/Strömming

Clupea

6a (S), 7b, 7c

1630

1630

0 %

Bergtunga och rödtunga

Microstomus kitt och Glyptocephalus cynoglossus

Unionens vatten i 2a och 4

6391

6391

0 %

Långa

Molva molva

4 (EU)

3494

3494

0 %

Långa

Molva molva

Unionens vatten och internationella vatten i 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14

20396

20396

0 %

Havskräfta

Nephrops

8c

0

0

0 %

Pigghaj

Squalus

Unionens vatten och internationella vatten i 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14

270

270

0 %

Lyrtorsk, bleka

Pollachius pollachius

7

12146

12141

0 %

Lyrtorsk, bleka

Pollachius pollachius

8abde

1482

1482

0 %

Vitling

Merlangius

8

2540

2540

0 %

 

Tabell 3: Bestånd med förslag till minskad TAC

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

TAC-enhet

Slutlig TAC för 2017, inklusive tilläggskvot

TAC 2018 (förslag, utan tilläggskvot)

Förändring av TAC: 2017 - 2018 (förslag)

Ansjovis

Engraulis

9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

12500

7115

-43 %

Marulkfiskar

Lophius

7

33516

29534

-12 %

Marulkfiskar

Lophius

8abde

8980

7914

-12 %

Marulkfiskar

Lophius

8c, 9, 10, Cecaf 34.1.1

3955

3879

-2 %

Birkelånga

Molva dypterigia

Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6 och 7

11314

10763

-5 %

Birkelånga

Molva dypterigia

Internationella vatten i 12

357

286

-20 %

Trynfisk

Caproidae

Unionens vatten och internationella vatten i 6, 7 och 8

27288

20380

-25 %

Tunga

Solea solea

Unionens vatten i 2a och 4

16123

14027

-13 %

Tunga

Solea solea

3a, unionens vatten i delområdena 22–32

551

336

-39 %

Kolja

Melanogrammus aeglefinus

Unionens vatten och internationella vatten i 6b, 12 och 14

4690

4202

-10 %

Kummel (total TAC i nordliga vatten)

Merluccius

Totala TAC i nordliga vaten (3a / 2a and 4 / 5b, 6, 7, 12 and 14 / 8abde)

119765

97581

-19 %

Kummel

Merluccius

8c, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

10520

7366

-30 %

Sill/Strömming

Clupea

7ghjk

14467

5445

-62 %

Taggmakrill

Trachurus

Unionens vatten i 4b, 4c och 7d

18247

15179

-17 %

Taggmakrill

Trachurus

9

73349

55555

-24 %

Glasvarar

Lepidorhombus

Unionens vatten i 2a och 4

2639

2526

-4 %

Glasvarar

Lepidorhombus

8abde

1352

1218

-10 %

Glasvarar

Lepidorhombus

Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6,

5682

4691

-17 %

Glasvarar

Lepidorhombus

7

13691

12310

-10 %

Havskräfta

Nephrops

3a, unionens vatten i delområdena 22–32

12715

11738

-8 %

Rödspätta

Pleuronectes

7hjk

128

0

-100 %

Rödspätta

Pleuronectes platessa

Kattegatt

2343

1467

-37 %

Skarpsill

Sprattus

7de

4120

3296

-20 %

Vitling

Merlangius

6, Unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14

213

0

-100 %

Vitling

Merlangius

7a

80

0

-100 %

 

 Tabell 4: Bestånd som omfattas av sena utlåtanden och pågående förhandlingar2

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

TAC-enhet

Slutlig TAC 2017

Ansjovis

Engraulis

8

33000

Marulkfiskar

Lophiidae

Unionens vatten i 2a och 4

13521

Marulkfiskar

Lophius

6, unionens vatten och internationella vatten i 5b, internationella vatten i 12 och 14

7650

Birkelånga

Molva dypterigia

Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6 och 7

11314

Torsk

Gadus morhua

7b, 7c, 7e-k, 8, 9 och 10, unionens vatten i Cecaf

2830

Kolja

Melanogrammus

5b,6a

3697

Kolja

Melanogrammus

7b-k, 8, 9 och10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

7751

Havskräfta

Nephrops

6, unionens vatten och internationella vatten i 5b

16407

Havskräfta

Nephrops

7

25356

Havskräfta

Nephrops

7 – Särskilda villkor för Porcupine Bank

3100

Havskräfta

Nephrops

8abde

4160

Havskräfta

Nephrops

9 och 10, unionens vatten i Cecaf 34.1.1

336

Vitlinglyra

Trisopterus esmarkii

3a, unionens vatten i 2a och 4

176250

Pigghaj

Squalus

Unionens vatten och internationella vatten i 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14

270

Tobisfiskar

Ammodytes

Unionens vatten i 2a, 3a och 4

486.115

Rockor

Rajidae

Unionens vatten i 2a och 4

1378

Rockor

Rajidae

Unionens vatten i 3a

47

Rockor

Rajidae

Unionens vatten i 6ab, 7a–c och 7e–k

8434

Rockor

Rajidae

Unionens vatten i 8 och 9

3762

Rockor

Rajidae

7d

1063

Skarpsill

Sprattus sprattus

Unionens vatten i 2a och 4

176411

Piggvar och slätvar

Psetta maxima och Scopthalmus rhombus

Unionens vatten i 2a och 4

4937

Vitling

Merlangius

7b-k

27500

 

Tabell 5: Bestånd för vilka TAC beslutas av ett enskilt medlemsland

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

TAC-enhet

Beslut delegerat till

Sill/Strömming

Clupea

VI Clyde(1)

Förenade kungariket

Taggmakrill

Trachurus

Cecaf (Kanarieöarna)

Spanien

Taggmakrill

Trachurus

Cecaf(Madeira)

Portugal

Taggmakrill

Trachurus

X, Cecaf (Azorerna)

Portugal

Peneidaräkor

Penaeus

Franska Guyana

Frankrike

 

[1]I denna tabell [Tabell 2] ingår inte de 20 bestånd som omfattas av det gemensamma uttalandet från rådet och kommissionen ang. uttalande om stabila bestånd (se rådets dokument PECHE 491, 15502/15.REV1).

[2]I de slutliga TAC:erna för 2017 ingår överföringar och hänsyn tas till de totala TAC:er som EU har fastställt för beståndet ifråga.




Arkivet.

Vad är SFPO?

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och arbetar för att tillvarata våra medlemmars intressen.

Läs mer

Bli medlem

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Vi har medlemmar från Strömstad till Haparanda och fartygens storlek varierar från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Teija Aho (Vice Ordförande)
0763-75 80 32
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]

Ingemar Berglund (Utredare)
0760-26 40 44
[email protected]

Mathias Ivarsson (Ombudsman)
0707-77 19 32
[email protected]

Läs mer