Nyheter
EU-parlamentet stoppade snabbspår för försvagat skydd för strömming
EU-parlamentet röstade på tisdagen nej till snabbspår för att ändra lag som skyddar bland annat strömming mot överfiske.
Nu ska förslaget behandlas enligt gängse rutiner.
– Det var en viktig delseger, säger Karin Karlsbro, EU-parlamentariker för Liberalerna.
I de långsiktiga förvaltningsplanerna för bland annat Östersjön finns en paragraf 4.6 som ska skydda fiskbestånd, exempelvis strömming, mot överfiske. Den är en slags nödbroms som säger att fångstkvoter ska fastställas så att det är mindre än 5 procents sannolikhet att lekbeståndets biomassa faller under en nivå där risken är stor att beståndet inte ska klara sig.
I december föreslog EU-kommissionen mycket överraskande att paragrafen ska strykas. Som DN har skrivit har EU:s ministerråd dessutom begärt att frågan ska behandlas i ett snabbspår utanför gängse rutiner. Det skulle bland annat innebära att EU-parlamentet inte skulle behandla frågan grundligt i fiskeutskottet. En omröstning om förslaget skulle i stället ske i plenum.
Men förslaget att driva igenom beslut i snabbspår röstades ned av EU-parlamentet på tisdagen.
– Det var en viktig delseger. Parlamentet satte stopp för snabbspåret, nu ska det här usla förslaget som ligger på bordet behandlas i vanlig process, säger Karin Karlsbro, EU-parlamentariker för Liberalerna.
Motiveringen till att ta bort paragrafen var att den inte är i linje med andra regler i förvaltningsplanen och kan krångla till det när fiskekvoter ska beslutas. Förslaget tog många på sängen och har fått hård kritik från forskare och politiker.
– Det var ett bra beslut. Det ger parlamentet tid att samla på sig mer information och reflektera över vad förslaget innebär. Men det betyder inte att det blir bra i slutändan, säger Charles Berkow, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
– I sak bygger kommissionens och rådets förslag på ett missförstånd om vetenskapen och en felläsning av den förordning man nu vill ändra.
Omröstningen i parlamentet handlade enbart om procedurfrågan, ett snabbspår eller inte. En bred majoritet röstade nej, det blev ett beslut med acklamation. Någon rösträkning behövdes inte. Själva sakfrågan kommer parlamentet att ta ställning till efter sedvanlig behandling.
– Det var en framgång för demokratin. Men nu börjar det riktiga arbetet, nu ska vi mobilisera för nästa steg i arbetet för att skydda den hotade strömmingen, säger Karin Karlsbro.
Artikel 4.6 har funnits med i de fleråriga planerna sedan de infördes och fram till nyligen inte fått så mycket uppmärksamhet. I höstas var det första gången som paragrafen användes när EU-kommissionen använde den som argument för att föreslå låga kvoter för två bestånd av strömming.
EU:s ministerråd körde över förslaget och la kvoterna högt över den nivån. Kvoterna har fått mycket kritik. Miljöpartiet har anmält beslutet till EU-domstolen med argumentet att det bryter mot 4.6.
I en analys av förslaget att ta bort paragrafen har Sveriges lantbruksuniversitets institution för akvatiska resurser, SLU Aqua, skrivit att den är ”en föredömligt tydlig regel” och väl anpassad till en vetenskaplig försiktighetsansats. Mycket tydligare än de mjukare regler som sägs kunna ersätta den.
– Paragrafen är väldigt tydlig och klar. Den säger att vid den här gränsen får man inte göra vissa saker. Det är inte något man kan manövrera runt och det gillar väl inte ministerrådet, säger Daniel Valentinsson, forskare vid SLU Aqua i Lysekil.
– Från vårt perspektiv som biologisk rådgivare är det den paragrafen som skapar en nödvändig säkerhetsmarginal.
Frågan om paragrafen ska tas bort är fortfarande inte avgjord.
Vilken betydelse skulle det ha om den försvann?
– Risken finns att man tolererar en högre risknivå, att man gamblar mer med beståndens utveckling och beståndens återhämtning. Man kanske tillåter att de hamnar på en lägre nivå och det är långsiktigt inte särskilt smart, säger Daniel Valentinsson.
– Är det något som skapar social och ekonomisk stabilitet så är det starka bestånd, det är grunden för naturresursförvaltning över huvud taget. Den grunden måste finnas först innan man kan börjar prata om social och ekonomisk hållbarhet. Försvinner 4.6 finns risken att man tummar ytterligare på de förutsättningarna.
Källa: Dagens Nyheter