Nyheter
Fiskare drabbas när Kina ökar pressen på Taiwan
KAOHSIUNG. I somras ställdes den taiwanesiska fiskaren Lin Song-Congs liv på ända. Hans största exportmarknad, Kina, införde plötsligt ett importförbud på abborrar.
– Hela min vinst har försvunnit, säger han uppgivet.
Ekonomisk press är en av flera metoder Kinas kommunistparti använder för att få invånarna i Taiwan att känna att de inte har något annat val än att bli en del av Kina.
Det sprattlar i det grumliga vattnet där fyra män i våtdräkter prånglar trilskande abborrar ur stora nät in i korgar. På land står fiskaren Lin Song-Cong med uppkavlade byxor och foppatofflor och tar emot korgarna fulla med fisk som han väger för att sedan ropa ut en siffra som hans fru som skriver ner i ett anteckningsblock.
De är ett radarpar och har odlat abborre i 40 år. Tillsammans har de sju dammar. Det mesta gör de själva, från tillverkning av fiskenät till vägning och transport. Men tiderna har förändrats. I juni förra året beslutade Kina att förbjuda all import av abborre från Taiwan.
– Det kom plötsligt och vi vet inte varför. Det är inte bara fisk utan också andra jordbruksprodukter från Taiwan. Kina kanske känner sig som chef över oss för att de har mer pengar, funderar Lin Song-Cong.
Om Lin Song-Cong känner sig frågande så tvivlar inte Taiwans politiska ledning på anledningen till importförbudet. Det är enligt dem en del av Kinas strategi för att få invånarna att förlika sig med tanken att Taiwan blir en del av den kommunistiska regimen. Kinas politiska ledare anser att Taiwan är en del av dess territorium och jobbar på alla fronter för att så ska bli verklighet. På senare tid har landet ökat det militära hotet genom fler övningar provocerande nära Taiwan. Samtidigt pågår en propagandakampanj med filmer om hur bra livet är i Kina, i kanaler som Tiktok. Man använder även ekonomiska medel, som importförbud.
Förhoppningen med det senare är att Lin Song-Cong och alla andra som drabbas ska bli så desperata att de förespråkar närmare relationer med den mäktiga grannen. Det kan handla om att få dem att överge regeringspartiet DPP, som fört en hård linje mot Kina, för oppositionspartiet Kuomintang som förespråkar en närmare relation med grannen.
Kinas ekonomiska press tog fart i juni 2021 då landet införde ett importförbud på ananas. Kort därefter drabbades bland annat sockeräpplen och javaäpplen från Taiwan av samma öde. Också citrusfrukter står på svarta listen. Officiellt anger Kina ”sanitära skäl” för förbuden. Taiwan anklagas för att bespruta frukten för mycket, fisken uppges ha för mycket kemikalier i sig. Men några bevis har inte lagts fram och Taiwans president Tsai Ing-wen har hotat med att dra Kina inför världshandelsorganisationen, WTO. ”Kina begår ännu ett brott mot internationella handelsregler”, sade presidenten när importförbudet mot abborrar infördes.
För Lin Song-Cong kom importförbudet som ett knytnävsslag. Tidigare gick 80 procent av hans fisk på export till Kina. Nu kämpar han med att få verksamheten att gå runt.
– Efter importförbudet har priset på fisken gått ner och vi gör inte längre någon vinst.
Men det som skett har inte fått honom att ändra politisk ståndpunkt. Han pratar om ”vårt” Taiwan och känner sig inte som en del av Fastlandskina.
– Vi hör inte till Kina. Vi har vår egen president som vi har valt. Jag förstår inte alls hur man kan säga att Taiwan tillhör Kina, säger han efter att dagens fångst på 1 800–2 400 kilo har tagits upp och han satt sig för att vila.
Kina har försökt locka över Taiwan med samma modell som för Hongkong: ”Ett land, två system”. Bakom den formuleringen fanns ett löfte om att Hongkong skulle få behålla sina friheter i 50 år efter överlämnandet från Storbritannien till Kina. Men efter protesterna i Hongkong 2019 och införandet av den kontroversiella nationella säkerhetslagen har press- och yttrandefriheten i Hongkong tynat bort. Oppositionen har tystnat och bara ”patrioter” får ställa upp i val. Allt detta är Lin Song-Cong väl medveten om.
– Vi vill inte gå samma väg som Hongkong. Problemen som uppstått där är en stor chock för människor i Taiwan. Vi vill inte ha ”ett land, två system”.
Han är 70 år och tog över fisket efter sin pappa. Verksamheten är hans liv och han har inga planer på att sluta, även om den ekonomiska förtjänsten uteblir.
– Vi kanske kommer att tvingas dra ner på antalet fiskar för att få ner kostnaden. Det beror på marknaden. Men det här är det enda jag kan göra, att fortsätta odla fisk.
För att tackla Kinas förbud undersöker han nya exportmarknader som Filippinerna och Malaysia. Dessutom har regeringen i Taiwan stöttat genom att få skolor i Taiwan att servera abborre i lunchmatsalen.
– Vi är också godkända av EU, men Europa köper inte den här typen av fisk, säger Lin Song-Cong.
Om Kina med ekonomisk press försöker omvända befolkningen är Lin Song-Cong ett misslyckat fall. Han är benhård i sin syn på skillnaderna mot fastlandet.
– Vårt Taiwan är ett land med demokrati. Kina är ett kommunistland. Men de här problemen är inte något som vi fiskare kan lösa. Det är på högre nivå, vi är bara fiskare.
Också Kinas importstopp av ananas från Taiwan väckte reaktioner. Beslutet blev början på en kampanj för ”frihets-ananas” från Taiwan. Konsumenter uppmanades att handla inhemskt för att stötta jordbrukarna och på nätet strömmade inlägg av människor som köpt ananas från Taiwan till. Här fanns utländska diplomater och Japans tidigare premiärminister Shinzo Abe som la upp bilder på sig själva i full färd med att äta ananas från önationen.
Det blev en succé: På fyra dagar såldes mer ananas från Taiwan än antalet som såldes i Kina hela 2021. Sedan dess har importen av ananas från Japan ökat och kompenserat en del av förlusten av att förlora Kina som marknad, dit tidigare 90 procent av exporten gick.
Ananaskampanjen är ett exempel på hur Taiwan slår tillbaka genom att spela på nationella känslor. Och Kinas möjlighet att pressa ekonomiskt är begränsad. Jordbrukssektorn är en liten del av önationens ekonomi. Att pressa den är en symbolisk del i ett större psykologiskt spel som ska trötta ut invånarna. Den produkt från Taiwan som är allra viktigast för Kina, halvledare, har landet knappast råd att bannlysa. I Taiwan tillverkas världens mest avancerade halvledare och Kina behöver dem för sin industri.
Lin Song-Cong tycker att Taiwans jordbrukare och andra näringsidkare måste förbereda sig mentalt för att pressen fortsätter. Han hoppas regeringen ska hjälpa till att hitta nya försäljningskanaler.
– Vi slutar inte odla fisk för att Kina inte köper. Det kommer inte att hända. Det här är vårt land.
Fakta. Kinas marknad viktig för Taiwan
Kina är Taiwans största handelspartner.
2021 stod Kina och Hongkong för över 40 procent av Taiwans export och 22 procent av importen.
Runt hälften av Taiwans export till Kina utgörs av halvledare.
Taiwan är klart mer beroende av Kinas marknad än tvärtom, med undantag för halvledarna.
2021 fiskade Taiwan 16 949 ton fisk, varav 6 681 ton gick på export. 91 procent av exporten gick till Kina.
Efter att den amerikanska talmannen Nancy Pelosi besökte Taiwan i somras straffade Kina Taiwan genom att avbryta importen av över 2 000 matprodukter.
Källa: Dagens Nyheter