Nyheter
Fiskare slår larm: varenda torsk vi fångar är full av sälmask
Fiskare slår larm: varenda torsk vi fångar är full av sälmask
Torskar som har över 300 maskar i sin lever. Nära 100 procent av torskbeståndet angripet av mask på flera håll längs Skånekusten.
– Det har varit en explosion de senaste två åren, säger yrkesfiskaren Björn Ulups.
Larmen från kustfiskarna och en färsk dansk studie verkar nu få myndigheterna att vakna.
SKÅNE 3 mars 2018 06:30 Sydsvenskan.se
Torskar som har över 300 maskar i sin lever. Nära 100 procent av torskbeståndet angripet av mask på era håll längs Skånekusten. – Det har varit en explosion de senaste två åren, säger yrkesfiskaren Björn Ulups. Larmen från kustfiskarna och en färsk dansk studie verkar nu få myndigheterna att vakna.
De tio millimeter långa maskarna avtecknar sig mot torskens lever, det större organet i mitten. Här på en fisk fångad utanför Ystad.
Björn Ulups tar sig 25-30 sjömil ut från Ystad vid varje fisketur med sin båt Isabella, allt för att komma så långt från sälkolonierna som möjligt. Det spelar ingen roll, fisken är angripen även här. Ofta har sälarna bara tagit sig en tugga från köttet på magen, eller rivit sken. All sådan fångst måste kasseras, av risk för bakterier från sälens mun eller klor. Ovanpå det - maskangreppen. Björn Ulups gör bedömningen att nio av tio torskar han får i sina garn har levern full av mask.
– Att sälen äter upp vår fångst, det är vårt problem. Men all sälmask som sprider sig till olika fiskarter, det är ett jätteproblem för alla kustnära fiskarter. Mycket farligare än att några fiskare får gå i konkurs för att de inte kan försörja sig. Frågan är hur många fiskarter som ska stryka med innan problemet med sälmask tas på allvar.
HD och Sydsvenskan har även undersökt läget i Öresund. Vittnesmålen från kustskare i norra Öresund och i Skälderviken låter nästan lika allvarliga. Här är de lekbestånd som kommer in simmande vintertid fortfarande ganska fria från mask. Värre är det med den stationära torsken som lever intill kusten året om.
– Allmänheten måste veta detta. Vi kan inte gå och mörka det här problemet. Sån här mask funnits i alla tider, men absolut inte i den här utsträckningen, säger Kristian Nilsson, med Svanshall nära Arild som hemmahamn.
Björn Ulups är den tredje generationen i en familj med yrkesfiskare från Ystad. Sälskadorna är främsta orsaken till att tiderna blivit hårda. – På fyra månader har jag inte sett en svensk båt där jag ligger och fiskar. Folk orkar inte längre.
Yrkesfiskarna kallar all form av mask i fisken för sälmask. Men egentligen rör det sig om två olika, besläktade, parasitiska spolmaskar. Båda lever och förökar sig inuti sälens mage. Äggen följer med sälens avföring ut i havsvattnet och äts av kräftdjur som i sin tur äts av en lång rad fiskarter. Parasiten med det formella namnet sälmask hamnar i fiskens kött. Masken som angriper fiskens lever heter just levermask.
Fiskhandlaren kasserar fiskkött med mask i och levermasken följer med tillbaka till havet vid rensning. Det är inte däri det stora problemet ligger.
– Ingen har utrett vad som händer när levern kollapsar på en torsk på grund av mask. Du hör inte heller något om piggvaren som den ger sig på, inte om rödspättan eller skrubban. Alla vet ju att ett djur inte kan leva utan en lever, men det vore j bra att ha det dokumenterat, säger Björn Ulups krasst.
Fiskaren från Ystad har helt rätt. Det saknas forskning om vilka skador levermasken orsakar. Den senaste svenska studien kom 2015, där Sveriges Lantbruksuniversitets institution i Lysekil letade efter sälmask, den som sätter sig i köttet, i ett par tusen torskar och simpor från provfisken över hela svenska kusten. Variationen var stor. Forskarna förbryllades av att väldigt få maskar hittades i nordligare vatten, trots högre förekomst av säl där. Värst utsatta var Skånes och Blekinges kuster. På vissa platser var 100 procent av simporna angripna. 60 procent av torsken hade mask i köttet. Men förekomst av levermask studerades inte alls.
– Det var enbart sälmask vi tittade på, eftersom den är i direkt öppen konflikt med människan, förklarar Sven- Gunnar Lunneryd, ansvarig forskare vid SLU och en av landets främsta experter på sälskador. ”Det ser vidrigt ut när man tittar på en mager torsk. Levern minskar i storlek och man ser levermasken väldigt tydligt”, beskriver SLU- forskaren Sven-Gunnar Lunneryd.
Varför har ni inte gått vidare och även undersökt vilka skador levermasken orsakar?
– Den frågan ska du ställa till Havs- och vattenmyndigheten. De beställde den förra undersökningen av oss, men sedan har man inte gått vidare alls. Det finns väldigt mycket att göra: vad betyder detta för yrkesfiskarnas ekonomi? Varför är det så att parasiten inte är vanlig i norra Östersjön där det finns mycket mer säl? Och inte minst – vilka är de ekologiska förlusterna av det här? Det finns mycket viktig forskning som inte prioriteras alls.
Fem forskare vid Köpenhamns Universitet har hunnit före. De har undersökt torsk från de sälrika vattnen öster om Bornholm. Här, vid öarna Ertholmene, har antalet sälar ökat från 1 till 440 mellan 2001 och 2014. Nyligen publicerades deras studie i tidskriften Journal of Helminthology. Resultaten är alarmerande: 100 procent av den provfångade torsken hade mask i levern. I genomsnitt 82 maskar per torsk, och i extremfallet räknade forskarna till 377 levermaskar i en enda fisk.
– Just stor torsk var så kraftigt infekterad att det kan vara en av orsakerna till att det finns så lite torsk, säger Lunneryd om den danska studien.
De danska forskarna diskuterar era förslag till åtgärder; utökad säljakt, hormonbehandlingar för minskad reproduktion eller till och med att behandla hela sälkolonier med maskmedel.
Även Havs- och vattenmyndigheten har nåtts av de danska rönen. Avdelningschef Ingemar Berglund menar att andra frågor än parasiter skymt sikten när det gäller torskbeståndets tillstånd. Det har varit mycket fokus på fisketryck och problem med syrefria bottnar.
– Man kan alltid tycka att man skulle ha gjort det ena eller andra då eller då. Naturligtvis ser det oroväckande ut. Den danska studien visar ju på kopplingar mellan maskinfektion och både tillväxt och överlevnad.
Men frågan är om det är någon studie av levermasken på gång.
Ingemar Berglund säger att diskussioner har inletts med Statens veterinärmedicinska anstalt om ett samarbete, men när vi når ansvarig utredare hävdar denne att det åter enbart är masken som angriper köttet man ska undersöka.
Bilden som Björn Ulups publicerade på Facebook har fått stor spridning. En kollega från Skillinge fick kassera över 200 kilo torsk eftersom varje exemplar hade bett eller rivsår från säl. "Det sälen inte äter upp tar sälmasken", skrev yrkesfiskaren från Ystad.
Björn Ulups är fiskare i tredje generationen. Han har fått se många kollegor gå iland. Bara mellan 2017 och 2018 gav elva skånska fiskare upp. På tre år har fartygslicenserna i Skåne minskat från 171 till 138. Men än tänker Björn Ulups inte ge sig.
– Jag är nog nere i en timlön på 25-30 kronor nu. Man kämpar med näbbar och klor för utan oss yrkesfiskare finns det ingen färsk närfångad svensk fisk i kyldiskarna i landet.
Länk: https://www.sydsvenskan.se/2018-02-28/fiskare-slar-larm-varenda-torsk-vi-fangar-ar-full-av-salmask