Nyheter

Peter Ronelöv Olsson, ordförande för Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges fiskares producentorganisation, är oroad.

– Det är riktigt förödande. Det är så tråkigt. Det innebär en 50-procentig sänkning av räkfisket och en 30-procentig sänkning av fisket av havskräfta, säger Peter Ronelöv Olsson.

– Det lokala fisket drabbas mest och då i Halland och i norra Bohuslän. Fisket i Bohuslän från Smögen och norrut är liksom borta då. I dag är det levande samhällen och det försvinner ju, säger han till Ekot.

Yrkesfiskarna är kritiska till en del i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Det handlar om att partierna vill att "ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden".

I dag är det en stor del av fisket efter både räkor och havskräftor som sker med just bottentrålning i de skyddade områdena. De områdena finns för att skydda naturen, men i delar av dem får fiskare tråla i dag.

Men yrkesfiskarna är nu oroliga för att det ska bli strängare regler och ett stopp för just det här fisket.

Då kan hälften av det svenska räkfisket slås ut och runt 30 procent av fisket efter havskräfta, menar de.

Men i den 73 punkter långa överenskommelsen, mellan de fyra partierna, står det också att möjligheten till begränsade undantag ska finnas.

Landsbygdsminister, socialdemokraten, Jennie Nilsson säger att det är för tidigt att säga om det kommer bli en skärpning av de nuvarande reglerna.

– Men utifrån mitt perspektiv är det inte ambitionen att man ska slå undan benen för näringen. Men däremot är det så att vi har precis tillträtt och det har varit en omfattande förhandling. Vi kommer behöver titta på samtliga punkter och analysera varför de har kommit till och vad vi vill uppnå, säger hon till Ekot.

Jennie Nilsson säger samtidigt att hon förstår yrkesfiskarnas oro.

– Jag tar deras oro på väldigt stort allvar. Så fort vi börjar hantera just den här punkten kommer vi behöva inleda en dialog tillsammans med näringen kring hur man säkerställer att vi ändå kan ha en bra fungerande näring som är hållbar och långsiktig.

Hon menar också att de undantag som i dag fungerar förhoppningsvis ska kunna finnas kvar.

– I de fall där det fungerar väl ska det kunna fortsätta som det är i dag, säger hon.

Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur, enligt forskare.

Enligt en rapport från ifjol är det bottenlevande djur som skadas och dör när redskapet släpas längs bottnen.

Men kan det inte vara nödvändigt att skydda havet genom att inte använda bottentrålning i de här skyddade områdena?

– Det är helt rätt att man ska skydda havet. Men bottentrålning har ett alldeles för dåligt rykte, säger Peter Ronelöv Olsson till Ekot.

Peter Ronelöv Olsson säger att det kan vara flera hundra jobb som försvinner om det blir ett generellt stopp.

– Det är en stor oro i kåren. Folk orkar inte längre, säger han.

Han tror också att importen av räkor skulle öka då.

– Ja, då får vi ju äta importerat. Det är inte mer miljövänligt. Vi jobbar hårdare med selektivitet och skonsamhet än vad några andra länder gör, säger han till Ekot.

 

Länk och radioinslag: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7153763