Nyheter
Fiskets omfattning 2020 dominerade årets sista möte i Agrifish
På årets sista möte i EU:s ministerråd för jordbruk och fiske, Agrifish, stod fisket i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt men också läget i förhandlingen om EU:s jordbrukspolitik efter 2020 på dagordningen. Ministrarna tog därtill ställning till ett kompromissförslag om stöd för skrotning av fartyg.
Stöd för att minska fiskeflottan i Östersjön
Ministrarna enades tidigare i höst om restriktiva kvoter och fiskemöjligheter för 2020 i Östersjön. De kom nu också överens om kontrollåtgärder och stöd för skrotning av fartyg.
- Fiskeflottan behöver gå från överkapacitet till en storlek som ger östersjötorsken bättre förutsättningar att återhämta sig. Beslutet om stöd är viktigt och bra eftersom det skapar möjlighet att minska de socioekonomiska konsekvenserna för fiskenäringen, sa statssekreterare Per Callenberg, i samband med att han företrädde Sverige på mötet i Bryssel.
Bakgrunden är den bekymmersamma situationen för det östra torskbeståndet med en ovanligt hög naturlig dödlighet, låg produktivitet, låg biomassa och få stora individer. Det internationella havs- och forskningsrådet, ICES, har gjort bedömningen att Östersjöns dåliga miljöstatus gör att en snabb återhämtning till hållbara nivåer inte är att vänta.
Fiske i Atlanten och Nordsjön 2020
Efter en längre förhandling enades ministrarna om fiskemöjligheter för 2020 i EU:s vatten i Atlanten, Medelhavet, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt i vissa vatten utanför EU. Många fiskevatten delas med länder som inte är medlemmar i EU. Därför har beslutet också föregåtts av förhandlingar med Norge, Färöarna och andra kuststater.
Beslutet innebär bland annat att krav på mer selektiva redskap införs för att skydda torskbeståndet i Kattegatt. Det ger medlemsstater möjlighet att inleda pilotprojekt med kameror ombord för att förbättra dokumentation och kontroll vid fiske i Kattegatt om de så önskar.
Beslutet är i linje med målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det gäller framförallt målet om maximal hållbar avkastning.
Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, efter 2020
Ministrarna diskuterade ordförandeskapets rapport som gick igenom läget i förhandlingarna om CAP efter 2020. CAP-reformen består av tre delar och har diskuterats löpande under året:
• Förordningen om strategiska CAP-planer
• Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av CAP
• Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter
Många medlemsländer lyfte fram att den gemensamma jordbrukspolitiken ska bidra till EU:s miljö- och klimatmål. Det var samtidigt tydligt att det kommer att behövas ytterligare förhandlingar i flera av jordbrukspolitikens delfrågor.
En slutlig överenskommelse om CAP-reformen är beroende av den pågående förhandlingen om EU:s budgetram för perioden 2021-2027. Ett beslut om CAP kommer att kunna nås först då budgetramen är överenskommen.
Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna är totalt väsentligt minskade utgifter, marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner och tydligare fokus på resultat samt förenkling.
Regeringen välkomnar det arbete som ordförandeskapet har gjort för att föra reformarbetet framåt, bland annat på miljö- och klimatområdet, men anser att många frågor återstår att lösa.
EU:s strategi för bioekonomi
Ordförandeskapet uppmärksammade de nyligen antagna rådsslutsatserna om en uppdaterad strategi för bioekonomi. Jordbruksministrarna har diskuterat strategin under året. Medlemsstaterna uppmanas nu att genomföra strategin och att identifiera möjligheter till finansiering inom ramen för EU:s strukturfonder.
Länk artikel
Källa: Regeringen / Näringsdepartementet / EU-representationen