Nyheter
Flera stora vindkraftparker kan byggas utanför västkusten
I havet utanför Trelleborg snurrar 150 tyska och danska vindkraftverk – och snart även ett femtiotal svenska.
Även utanför västkusten finns planer på att bygga fem stora vindkraftparker hela vägen från Strömstad och Öckerö.
Men det nya Tidöavtalet ändrar spelreglerna för vindkraften till havs.
Bilfärjorna från hamnen i Trelleborg styr mot städer som Travemünde, Rostock och Sassnitz på andra sidan södra Östersjön. På vägen passerar de inte bara fiskebåtar och andra fartyg. I tysk och dansk zon finns också de enorma vindkraftparkerna Baltic II och Kriegers flak.
Den sistnämnda är Skandinaviens största marina vindkraftspark.
För ungefär sex år sedan började stora rotorblad monteras på höga torn som vilar på Östersjöns botten. Tyskarna var först ut, men nu har också de danska verken börjat snurra. Totalt handlar det om ungefär 150 stycken.
Från Skåne syns de bara i klart väder och jordens krökning döljer nedre delen av pelarna.
Vattenfall startade ett projekt redan för två decennier sedan, för att bygga vindkraftverk även i den så kallade svenska ekonomiska zonen. Då satte överklaganden och marknadsutvecklingen stopp. För ungefär fem år sedan lämnade bolaget in en ny ansökan för mellan 35 och 50 verk.
Under försommaren meddelade regeringen att svenska Kriegers flak får förnyat tillstånd. Om allt går som planerat är parken på plats år 2028.
Där räknar Vattenfall med att kunna producera nog med el för att ladda en miljon elbilar under ett år, eller täcka årsbehovet för drygt en halv miljon hushåll.
Vindkraft på västkusten
I haven väster och norr om Göteborg hoppas olika bolag få göra samma sak – det vill säga sätta upp rotorblad som genom tjocka kablar matar el in till land.
Utanför Göteborgs och Bohusläns kust är i dag fem vindkraftsprojekt på gång. Det är Vidar, Mareld, Västvind och Poseidon Nord och Syd. Tillsammans handlar det om över 450 vindkraftverk – även om några av projekten slåss om delvis samma havsområden.
Längst norrut planeras Vidar. Det är ett område där norska kommuner vill bygga upp till 91 flytande vindkraftverk. Med en maxhöjd på 340 meter kan de komma att synas från land och påverka sjöfarten, miljön och djurlivet.
Yrkesfiskarnas branschorganisation, SFPO, har reagerat på planerna. De menar att området är ”av största betydelse” för svenskt fiske.
Det största projektet längs västkusten heter Mareld. Bolaget Freja Offshore vill sätta upp 230 flytande snurror i Skagerrak hela vägen från Lysekil till Skärhamn.
– Vi jobbar med ett antal studier om påverkan, säger Magnus Hallman, vd på Freja offshore.
Han räknar med att de kan ansöka hos regeringen i början av nästa år och räknar med att svaret kan komma ett drygt år senare.
Vindkraftparken Västvind planeras utanför Öckerö och Kungälv. Kommunstyrelsens ordförande på Öckerö, Jan Utbult (KD), är föga imponerad.
– De är ungefär lika höga som Eiffeltornet, och 50 Eiffeltorn alldeles här utanför skulle få en väldigt stor påverkan, har han tidigare sagt till GP.
Tidöavtalet kan påverka utbyggnaden
Men med nya regeringens Tidöavtal ser förutsättningarna ut att förändras. Där står det att de planerade subventionerna för havsbaserad vindkrafts elnätsanslutningar slopas. De vill att företagen som ansluter till elnätet ska stå för kostnaden.
Den tidigare regeringen ville få till ett stamnät till havs, alltså ett elnät hela vägen från Bottenviken till norra Västerhavet där energibolagen skulle kunna koppla upp sina vindkraftverk.
I en rapport från statliga Svenska kraftnät från tidigare i år uppskattas prislappen för ett stamnät till mellan 30 och 42 miljarder. Ett sådant nät skulle innebära en kostnadsbesparing på 10 till 15 procent för företagen, enligt myndigheten. Avsikten i Tidöavtalet är att företagen själva ska stå för anslutningen hela vägen in till land.
Enligt Svenska kraftverk kan det leda till att flera vindkraftparker till havs slopas.
”Måste titta på hur det slår”
Vattenfall ligger bakom Kriegers flak, samt Poseidon nord och syd på västkusten. Deras vd Anna Borg, avböjer en intervju, men pekar i Sveriges radio på att det är viktigt att det finns ett stamnät till havs. Hon menar att det är en nyckel för att uppkoppling och utbyggnaden av vindkraften ska gå snabbt.
På frågan om slopade subventioner kan äventyra utbyggnaden vid Kriegers flak utanför Trelleborg svarar hon:
– Ja, det gör det ju. Det ökar naturligtvis kostnaden för det projektet, det måste vi titta på hur det slår, säger hon i Studio ett.
Magnus Hallman, vd för Freja offshore, får samma fråga av GP om projektet Mareld.
– Jag ser egentligen ingen större förändring för oss, än att vi kommer tillbaka till ursprungsläget, säger han.
Han menar på att alla prognoser pekar på att efterfrågan på el kommer vara fortsatt hög, samtidigt som den svenska produktionsförmågan är relativt låg och tillståndsprocesserna ofta är besvärliga.
– Jag tror att vind är det kraftslag som kan byggas ut snabbast för att möta den efterfrågan som finns, säger Magnus Hallman.
Ville snabba på
Något som den förra S-ledda regeringen hoppades skulle snabba på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft var nya havsplaner. Alltså kartor som visar hur haven runt Sverige kan användas.
Såväl yrkesfiske som försvarsmakten och vindkraftsföretag ska samsas om ytorna.
Den dåvarande regeringen hoppades att vinden skulle bidra till att uppfylla Sveriges mål om att ha en helt förnybar elproduktion år 2040. Den nya regeringen har ändrat det målet till 100 procent fossilfritt – vilket även inkluderar kärnkraft.
Ser du att havsplanerna har snabbat på utbyggnaden?
– Vi har väl inte riktigt sett något riktigt resultat av det än, men förhoppningsvis går det åt rätt håll, säger Magnus Hallman på Freja offshore.
Han tillägger att de havsplaner som finns i dag är relativt begränsade när det gäller att öronmärka områden för energiproduktion.
Tekniskt sett är det fantastiskt på havet.
I dag är det inte många projekt som ligger i de områden som pekats ut för energiutvinning i havsplanerna. Det berättar Joacim Johannesson som varit med och tagit fram planerna på Havs- och vattenmyndigheten.
– Det gäller att hitta ett bra läge där det blåser bra och man bedömer att man kan ansluta till land. Havsplanen är bara vägledande, säger han.
Om ansökningarna gäller ett område utanför de som pekas ut i havsplanerna så kan det bli en svårare process, eftersom energiproduktionen då måste tävla med andra intressen i större utsträckning. Just Västerhavet är ganska trångt på grund av sjöfarten.
– Tekniskt sett är det fantastiskt på havet och i dag är det också mer ekonomiskt att bygga än tidigare. Men det finns många intressen, framförallt är det höga naturvärden och försvaret. Och på Västkusten inte minst yrkesfisket.
Tror du att den slopade subventionen kommer att påverka utbyggnaden av havsbaserad vindkraft?
– Det är en tänkt subvention som är ganska stor, så plockar man bort den måste det påverka någonstans, säger Joacim Johannesson.
Fakta: Vindkraft till havs
• Vindkraftverken som planeras till havs utanför den västsvenska kusten kan ha
en totalhöjd på upp till 350 meter, beroende på i vilket område de ska placeras.
• Rotorn på det största vindkraftverket har en diameter på 330 meter.
Den uppskattade årsproduktionen för de planerade parkerna utanför västkusten är cirka 27 terawattimmar. Sveriges elanvändning 2020 låg på cirka 135 terawattimmar.
Hallandsprojekt hos regeringen
I pressmeddelanden, projektplaner, utredningar och ansökningar ser det alltså ut som att Sverige skulle kunna producera massa vindenergi på haven redan innan decenniet går mot sitt slut.
Men mycket är fortfarande osäkert. Kommer företagen vilja fortsätta satsa och kommer tidplanerna att hålla? Vissa ansökningar ska beviljas av regeringen, andra av länsstyrelsen.
Inga av projekten utanför Bohuslän har ännu tagit sig hela vägen till regeringens bord. Där ligger dock tre projekt utanför Halland och väntar.
På strandpromenaden i Trelleborg springer de tidigare hamnarbetarna och kollegorna Lasse Börjesson, 79, och Ronny Törnqvist 64, på varandra. Lasse är ute med sin terrier Totte.
De berättar att de danska och tyska vindkraftverken ibland syns tydligt mot horisonten och ibland inte alls. Ronny Törnqvist tror att en utbyggnad skulle gynna trelleborgarna, speciellt när elpriserna skenar.
– Det är orättvist att det är så dyrt här, samtidigt som det i princip är gratis för norrlänningarna. Vi har haft många tuffa vintrar med stormar och mycket vind. Det är inte vackert när man ser det på land, då är det bättre till havs, men jag vet inte om det är bra för fisket, säger han.
Källa: Göteborgs-Posten