Nyheter

Halv miljard i stöd till fisket – ”förlustaffär för samhället”

Nästan en halv miljard kronor.

Så mycket har gått i subventioner och stöd till det svenska fisket det senaste året, visar DN:s granskning.

– Svenska skattebetalare betalar för att försämra Östersjön, säger nationalekonomen Stefan Fölster.

”Svenskt yrkesfiske bidrar till en levande landsbygd, kust och skärgård”, skriver Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket i en rapport från 2020.

Flera forskare som DN talat med anser att det inte stämmer – och att industrifisket är en ekologisk och ekonomisk förlustaffär.

Det är framför allt de stora industritrålarna som gör ekonomiska vinster, medan de små båtarna går med förlust. Samtidigt får branschen nära en halv miljard kronor i stöd och subventioner från EU och svenska staten.

Till exempel har fiskefartygen nedsatt energi- och koldioxidskatt på sin diesel. Enligt DN:s beräkning uppgår subventionen till runt 280 miljoner kronor det senaste året.

Subventionen går främst till de stora svenska trålarna, som ökat sin bränsleförbrukning med nära 50 procent sedan 2008. De mindre båtarna har minskad förbrukning, enligt en EU-rapport från i fjol.

Dessutom går runt 180 miljoner kronor per år i stöd från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet som delas ut via Jordbruksverket. Det är projektpengar som delvis går till myndigheter, men en del är också riktat till yrkesfisket.

Mellan 2021–2027 ska ytterligare 2,2 miljarder kronor delas ut i stöd och subventioner via olika stöd­program.

Ekonomiprofessor Jesper Stage vid Luleå tekniska universitet var en av 300 forskare som för två år sedan skrev under ett internationellt upprop för att förbjuda skadliga subventioner till fiskeindustrin.

– Bland ekonomer som håller på med fiskefrågor är det ganska vedertaget att en viktig del av fiskets problem är att det fiskas för mycket. Sen kan man komplicera bilden ytterligare – men att så många bestånd runtom i världen är hotade är bland annat för att vi fiskar för mycket. Och subventioner gör att vi fiskar ännu mer.

En forskare som spårat värdekedjor inom fisket i flera projekt är Cecilia Solér, docent i marknadsföring vid Handelshögskolan i Göteborg.

Hennes forskning visar att det kustnära fisket sysselsätter betydligt fler personer än det storskaliga fisket, och att förädlingsvärdet blir mycket större ur en svensk kontext.

– Även om värdet på det storskaliga fisket är enormt, blir det fel när man inte följer alla led och ser att värdet på det fisket hamnar i Norge, hos laxodlarna. Värdet i det småskaliga fisket hamnar här, i Sverige, säger hon.

Stefan Fölster är docent i nationalekonomi och tidigare chefsekonom på Svenskt näringsliv. I en rapport från 2020 slog han fast att det storskaliga fisket i Östersjön kostar det svenska samhället 387 miljoner kronor per år.

Han har tagit del av DN:s granskning.

– Det fortsätter på samma sätt i dag. Det är samma stöd och subventioner.

Enligt Fölster kostar de stora trålarna mest. De mindre, kustnära, båtarna skulle tvärtom kunna ge en vinst till samhället, genom mer levande landsbygd, ökad turism och lokal försäljning av egenfångad fisk.

– Det storskaliga trålningsfisket i Östersjön är en stor förlustaffär för staten och samhällsekonomin. Att den dessutom tömmer havet och förstör miljön gör detta till en skandal. Svenska skattebetalare betalar för att försämra Östersjön, säger Stefan Fölster.

Att det storskaliga fisket dessutom tömmer havet och förstör miljön gör detta till en skandal

Anton Paulrud är vd för branschorganisationen Pelagikerna, vars medlemmar främst är ägare av stora industritrålare och står för över 90 procent av allt svenskt fiske. Han anser att Stefan Fölsters beräkningar är fel.

– Han har blandat äpplen och päron. Han har felaktigt skapat egna grupper i sin studie där han blandar ihop mindre fartyg med större, som förvaltas helt olika och därigenom har helt olika ekonomiska förutsättningar, säger han.

– Det finns en mängd vetenskapliga studier som visar på motsatsen till Fölsters resultat.

För femton år sedan var Paulrud forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Då tog han fram en rapport som uppskattade den samhällsekonomiska vinsten från fritidsfisket till tio gånger mer än vad yrkesfisket drog in.

Paulruds slutsats var att samhället skulle göra en större ekonomisk vinst om yrkesfiskarnas kvoter skulle minska till förmån för fritidsfisket.

Står du fast vid den slutsatsen?

– Jo, värdet av fångsten per kilo är i princip samma mellan fritidsfisket och yrkesfisket, det som skiljer är rekreationsvärdet. Men det där är femton år sedan och handlade främst om laxen, en av få arter där man kan tänka sig en konkurrens mellan yrkesfiske och fritidsfiske.

Fakta.
Nära en halv miljard – det här ingår

● Fiskefartygen får subventioner för sin dieselanvändning genom nedsatt koldioxid- och energiskatt, Dessa höjdes temporärt från 2022 till sommaren 2023 av den förra regeringen till en total nedsättning på 3 930 kronor per kubikmeter.

Den färskaste uppskattningen av svenska fiskets dieselförbrukning är från år 2020, och kommer från EU:s officiella rapport om fiskeflottan i fjol: 71 miljoner liter. Enligt DN:s beräkning uppgår subventionen för bränslet till totalt runt 280 miljoner kronor.

● I samband med Brexit kom ett EU-stödpaket, för att stötta fiskebolag som drabbats av förluster när brittiska vatten försvann från EU:s kvotsystem. Hittills har 8,3 miljoner kronor i stöd beviljats. Nära en femtedel har gått till den största fiskekoncernen i Sverige, Astrid Fiske AB, som sedan Storbritanniens utträde ur EU har gjort en vinst på över en halv miljard kronor.

● Dessutom går i snitt runt 180 miljoner kronor per år i stöd från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet som delas ut via Jordbruksverket sedan 2014. Det är projektpengar från staten och EU som delvis går till svenska myndigheter för kontroller och datainsamling, men viss del är också direkt riktat till yrkesfisket. Hittills har exempelvis 13 miljoner gått till marknadsföring, och 141 miljoner till att främja sysselsättningen.

Fakta.
Bidrar med 0,1 promille till BNP

Den totala vinsten för det svenska yrkesfisket var 176 miljoner kronor år 2020.

Branschen sysselsatte samma år 1 344 anställda – det är en nedgång med en femtedel sedan 2008.

Branschens förädlingsvärde i Sverige – det som brukar uttryckas som företagens bidrag till bruttonationalprodukten, BNP – var 768 miljoner kronor.

Det motsvarade 0,1 promille av BNP, som är 5 500 miljarder kronor.

 

Källor: SCB, The 2022 Annual Economic Report on the EU Fishing Fleet från Scientific, från EU:s Technical and Economic Committee for Fisheries (STECF), som bygger på data från 2020.

Källa: Dagens Nyheter

Arkivet.