Nyheter
Hård kritik mot EU:s försök att ändra lagstiftning för fiske: ”Dubbelt fräckt!”
EU:s ministerråds försök att via ett snabbspår ta bort en paragraf som skyddar bestånd mot överfiske får skarp kritik.
Liknande snabbspår används normalt endast i akuta situationer, som under pandemin.
I morgon, tisdag, ska EU-parlamentet rösta om förslaget.
Fiskefrågan blir allt hetare i takt med att fiskebestånden minskar. I flera år har forskare varnat för att sillen, eller strömmingen som den kallas norr om Kalmarsund, fiskas för hårt och att bestånden riskerar att kollapsa. I höstas gick EU-kommissionen på vetenskapens linje och föreslog lägre kvoter för 2024 och stopp för fiske riktat enbart mot sill. De hänvisade till paragraf 4.6 i den förvaltningsplan som finns. Nu finns förslag att just den paragrafen ska tas bort.
– Det är dubbelt fräckt. Det är varken acceptabelt i innehåll, om man ser till strömmingens utsatthet, och helt oacceptabelt för den demokratiska ordningen i EU att man kringgår vår demokratiska process kring lagstiftning, säger Karin Karlsbro, EU-parlamentariker för Liberalerna.
Paragrafen brukar kallas ”5-procentsregeln” och är en nödbroms för att säkerställa beståndens hållbarhet. Den säger att fångstkvoter ska fastställas så att det är mindre än 5 procents sannolikhet att lekbeståndets biomassa faller till en nivå där risken är stor att beståndet inte ska klara sig.
Kommissionens förslag ratades av EU:s fiskeministrar som beslutade att lägga kvoterna för 2024 över gränsen för vad vetenskapliga råd ansåg hållbart.
Som DN har skrivit fick beslutet hård kritik från forskare, politiker och miljöorganisationer. Miljöpartiet anmälde ministerrådet och den svenska regeringen till EU-domstolen, eftersom de ansåg att beslutet stred mot just paragraf 4.6.
I december kom EU-kommissionen mycket överraskande med förslaget att paragraf 4.6 ska strykas. Motiveringen var att paragrafen inte är i linje med andra regler i förvaltningsplanen och kan stöka till det när fiskekvoter ska beslutas.
– Att kommissionen presenterar ett förslag om att justera fiskelagstiftningen som inte går ut på att stärka skyddet utan tvärtom försvaga skyddet är i sig helt oacceptabelt, säger Karin Karlsbro.
– Det är uppenbart att förslaget kommit till för att rädda ansiktet på ministerrådet, det är oförskämt.
Efter att kommissionen kom med sitt förslag har ministerrådet begärt att frågan ska behandlas i ett snabbspår utanför gängse rutiner.
I vanliga fall skulle EU-parlamentet behandla frågan i fiskeutskottet, där ändringsförslag kan tas fram innan frågan behandlas i plenum.
Nu använder sig ministerrådet av en specialregel, 163 RoP, som gör det möjligt att ta ett snabbspår till beslut och låta förslaget gå direkt till omröstning i plenum i EU-parlamentet. Det innebär att fiskeutskottet inte får möjlighet att behandla det.
– Det är ett oacceptabelt förfarande att försöka pressa fram ett sådant här beslut på så kort tid och utanför gängse rutinerna oaktat vad man tycker i sakfrågan, säger Emma Nohrén, MP, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet.
– Jag tycker att processen är orimlig och spär på ett EU- och politikerförakt.
Att EU använder sig av snabbspåret är mycket ovanligt. Sedan mandatperioden började i juli 2019 har det använts ett fåtal gånger. När DN ber EU-parlamentets representation i Stockholm ta fram underlag hittar de sex tillfällen då regeln har använts. Det har varit i akuta ärenden som krävt snabbt agerande. De flesta handlar om åtgärder under Covid 19-pandemin, andra om stöd till Ukraina efter Rysslands invasion.
– Det är viktigt att värna den demokratiska processen. Demokrati tar tid, i det här fallet skulle vi nu i praktiken få några timmar på oss att komma med förslag i stället för att frågan behandlas grundligt i utskottet, säger Karin Karlsbro.
Sveriges regering togs på sängen av kommissionens förslag och har fört fram kritik mot att ett beslut ska stressas fram. De begärde också mer tid av ordförandeskapet i rådet för att hinna gå igenom förslaget och ta fram en svensk ståndpunkt som skulle kunna förankras i riksdagen. Men någon mer tid gavs inte och frågan togs upp på tjänstemannanivå. På det mötet lade Sverige ned sin röst.
Redan i morgon, tisdag, ska EU-parlamentet rösta om själva proceduren, om den snabba processen ska godkännas. Om den godkänns kommer parlamentet att rösta om själva sakfrågan, att ta bort paragraf 4.6, på torsdag.
– Jag hoppas verkligen att alla svenskar röstar nej till snabbspåret. Oavsett vad man tycker i sak är det viktigt att värna den demokratiska processen, säger Karin Karlsbro.
Källa: Dagens Nyheter