Nyheter
Hård kritik mot Norges planer på gruvbrytning i havet
Över hundra EU-parlamentariker och politiker från nitton olika parlament uppmanar nu norska politiker att säga nej till planerna på gruvbrytning på djuphavsbotten.
Samtidigt har WWF i Norge anlitat jurister som säger att ett ja till gruvbrytning kan bryta mot både nationella och internationella rätt.
Norge kan bli det första land i världen som startar gruvdrift på havsbotten. I somras beslutade landets regering att trots omfattande kritik från länder, experter och miljörörelsen att öppna upp för utvinning av mineral på havsbotten på norska delen av kontinentalsockeln.
På botten av havet finns mineraler som magnesium, kobolt, koppar, nickel. Mineraler som används i batterier, telefoner, elbilar och vindturbiner och anses viktiga för den gröna omställningen.
Norge har pratat om mineralerna i havet som den nya oljan, att ”lägga grunden till en ny havsbaserad industri”. Området som kan öppnas upp ligger långt utanför Norge, i Barentshavet och Grönlandshavet söder om Svalbard och är stort, ungefär som tre fjärdedelar av Norges landyta.
Här vill Norge ha gruvbrytning på havsbotten
Grafik: DN. Källa. Mongabay.
Fakta:Norge har ovanligt stor del av havsbotten
FN:s kontinentalsockelkommitté har godkänt att de norska gränserna omfattar bottenområden även på internationellt vatten i Norra ishavet och Barents hav. Det är där ute som gruvbrytningen ska ske kring hydrotermiska öppningar där det strömmar ut hett vatten blandat med metaller och mineraler på 700 till 4 000 meters djup.
Det formella beslutet om utvinning kommer att tas i början av nästa år och nu kommer mer kritik, i Norge men också internationellt.
Cirka 120 riksdagsmän och EU-parlamentariker från 19 olika parlament skickade på torsdagen ett brev till stortinget där Norges politiker uppmanades att säga nej till gruvbrytning på havsbotten.
Brevet hänvisade till att forskare, miljöorganisationer och politiker från hela världen har varnat för de risker för både förlust av biologisk mångfald och ökad klimatförändring som utvinning av mineral på havsbotten kan leda till. Och att EU-kommissionen är oroad för hur en norsk mineralutvinning skulle påverka fisket och de marina ekosystemen i området.
– Man håller på att öppna en Pandoras ask med förbundna ögon. Man är beredd att offra miljö med ursäkten att det är nödvändigt för en grön omställning samtidigt som vi fortfarande inte har en cirkulär ekonomi och det saknas ekonomiska incitament för att börja återvinna metaller och resurser i vårt samhälle, säger Rebecka Le Moine, riksdagsledamot MP och en av de som har skrivit under brevet till de norska politikerna.
– Jag är biolog, djuphaven är en värld som vi har väldigt liten kunskap i, vi skulle lokalt utplåna djuphavsbotten med allt vad det innebär vi har ingen aning om vilka konsekvenser det får.
WWF i Norge har tillsammans med Greenpeace Norden anlitat en advokatbyrå som har granskat ärendet. Resultatet presenterades på torsdagen. Det visade på stor juridisk osäkerhet kring ett beslut om att öppna upp för gruvbrytning på havsbotten. Bland annat har den norska regeringens konsekvensutredning stora brister och kan därmed bryta mot norsk lag. Det norska miljödepartementet har tidigare haft samma invändning.
Ett utvinningsbeslut skulle också kunna bryta mot Norges internationella förpliktelser i olika sammanhang som exempelvis Århuskonventionen och Havsrättskonventionen. Dessutom skulle det kunna få geopolitiska konsekvenser i anknytning till Svalbardstraktatet som reglerar ögruppen Svalbards samt Björnöns politiska och folkrättsliga status.
– Det är skamligt att regeringen vill bryta mot norsk och internationell lag och genomföra en illegal start för mineralutvinning, säger Karoline Andaur, generalsekreterare i norska WWF till norsk radio, NRK.
Som DN tidigare har skrivit är frågan om gruvbrytning på havsbotten högaktuell och omstridd. Länder och företag vill utvinna mineraler på tusentals meter djup på internationellt vatten. Experter och flera länder, däribland Sverige, vill inte att några beslut ska tas än. Argumenten är att riskerna är för stora och kunskapen om havsdjupen för liten.
Utvinning av mineraler på havsbotten kan få stora effekter på den marina miljön, och minska den biologiska mångfalden när mineraler tas upp eller skrapas loss. Plymer av sediment kan grumla vattnet, och dessutom orsakar utvinning störande buller och ljus.
Risker med gruvbrytning på djupa havsbottnar
Grafik: Maja Vilmark. Text: Jannike Kihlberg. Källor: Drazen, et al., 2020. WWF.
I somras kom European Academies Science Advisory Council, EASAC, som består av nationella vetenskapsakademier i EU-länder samt Norge, Schweiz och Storbritannien, med en rapport där de krävde ett stopp för djuphavsgruvbrytning tills det finns mer kunskap. ”Att säga att djuphavsgruvbrytning är nödvändig för den gröna omställningen är vilseledande,” sa Michael Norton, organisationens miljödirektör.
International Seabed Authority, ISA, som reglerar verksamheten på internationellt vatten har nyligen avslutat ett möte utan att kunna enas om eventuella regler eller besluta om det ska införas en försiktighetspaus.
Fakta:Hot mot biologisk mångfald
Norge tillsammans med resten av världen enades i december 2022 på COP 15 om Kunming-Montreal-överenskommelsen som bland annat innebär att förlusten av biologisk mångfald ska stoppas och 30 procent av områden på land och i hav skyddas. Forskare menar att gruvbrytning på havsbotten oundvikligen leder till förlust av biologisk mångfald.
Källa: Dagens Nyheter