Nyheter
Hundratusentals ålar dödas i vattenkraftverk trots att lösningar finns
Varje år dödas 140 000 ålar i vattenkraftverk.
Kraftverket i Hertingforsen visar att med rätt åtgärder kan dödandet av den akut hotade arten undvikas. Men den miljöprövning av vattenkraften som hade påbörjats och kunde leda till minskat dödlighet har pausats.
– Dödsbandet rullar! Ingemar Alenäs, tidigare kommunekolog i Falkenberg, ropar när bilen kör över bron vid kraftverksdammen i Ätrafors några mil utanför Falkenberg.
I det strömmande vattnet till vänster om bron syns ett galler, ovanpå det rullar ett svart transportband mot en rektangulär behållare, som en bunker, vid sidan av vägen.
Här har Ingemar Alenäs hittat många döda ålar. De trycks mot gallret av det strömmande vattnet. Många lyckas inte simma åt sidan till de öppningar som finns där de kan ta sig igenom.
Med jämna mellanrum rensar en automatisk skrapa gallret. Den får med sig kvistar, skräp och – ålar som landar på ett transportband på ovansidan. Ålen har en stark drivkraft att vandra nedför vattendrag på sin väg till Sargassohavet för att föröka sig.
– Ålen sticker in stjärten i gallret och undersöker om den kan tränga sig igenom. Då kommer skrapan och ålen blir avbruten på mitten. Med bruten ryggrad skrapas den upp på bandet. Den åker ner i skräpbunkern och får ligga där, det är säkerligen en mycket plågsam död, säger Ingemar Alenäs.
– På det här bandet kan det ligga stora mängder med döda ålar, som mest har jag sett ett femtiotal döda ålar vid ett och samma tillfälle.
Ålarna kan även ha skadats vid något av alla de kraftverk som ligger högre upp i Ätran och som saknar passager.
Vattenkraftverk är dödsfällor för ål, i snitt dödas 140 ton ål, ungefär 140 000 ålar varje år i kraftverken, enligt Havs- och vattenmyndigheten, HAV. Ålen är en akut hotad art, i svenska vatten har rekryteringen av ål, alltså ålyngel som tar sig hit från Sargassohavet, minskat med 99 procent.
I Sverige finns över 10 700 dammar och cirka 2 000 vattenkraftverk. Alla hindrar ålen, och annan vandringsfisk som exempelvis lax, att vandra fritt i vattendrag. De flesta saknar vandringsmöjligheter för fisk, troligen saknas det hos cirka 95 procent, enligt HAV.
Trots sitt ”dödsband” är Ätrafors kraftverk bättre än de flesta kraftverk när det gäller åtgärder för ål. De var först i Sverige med att anlägga en passage för fisk som vandrar nedströms. Det var 2008.
– Innan vi installerade gallret i Ätrafors fanns det många fiskvägar uppåt i kraftverk men ingen för fiskar som skulle vandra ned. Det var också första försöket med att samla upp ålen i burar och flytta dem manuellt, berättar Olle Calles, professor i biologi vid Karlstads universitet.
Det lutande gallret ska hindra att fiskar sugs fast på gallren och in och dödas i turbinerna. I gallret finns flyktöppningar där fisken kan gå igenom. Bakom öppningarna fångas de upp i burar som enligt planen ska tömmas och fisken transporteras i bil och släppas ut nedströms kraftverket.
Karta med de 10 702 dammar som utgör hinder när ålar och laxar ska vandra i vattendrag.
Källa: SMHI, Havs- och vattenmyndigheten.
Men ålen dödas inte bara när den vandrar nedströms. Vattendammarnas betongväggar hindrar ålyngel att vandra in till sjöarna som tidigare varit uppväxtmiljö för ålar. De ålar som nu dödas i kraftverken på vägen ned är ål som har planterats in, bland annat som kompensation för kraftverkens miljöpåverkan.
– Om det inte finns nedvägspassager är det såklart vansinne att köra upp och sätta ut ålyngel i bra uppväxtområden, säger Olle Calles.
Tjugo minuters körväg nedströms från Ätrafors ligger Hertingforsen i centrala Falkenberg. Här brusar Ätran fritt i dag. För tio år sedan sprängdes kraftverkdammens betongvägg och Ätran kunde återigen strömma i den fåra som varit torrlagd i sjuttio år sedan dammen byggdes.
– När vattnet flödade fritt var det som en stor befrielse, både personligen att vi hade lyckats återskapa Hertingforsen men framför allt en befrielse för Ätrans natur. Det finns 35 fiskarter i Ätran och det var en stor vinst att vi kunde återställa Ätrans ekosystem genom att ta bort betongdammen, säger Ingemar Alenäs som tog initiativ till projektet att öppna upp Hertingforsen.
Tidigare hindrades de flesta fiskarna i sin vandring uppströms, trots att det fanns en laxtrappa. På vägen ned dog många fiskar när de fastnade i de galler som fanns för att hindra att skräp i turbinerna eller hackades sönder i turbinerna.
– Det har blivit en oerhört stor förändring. Tidigare var det cirka 2000 vandrande laxar som tog sig upp. Nu har vi 4000 laxar, en fördubbling. Den akut hotade arten havsnejonöga som inte kunde ta sig upp i laxtrappan har nu tillgång till lekplatser uppströms. Även ålarna kan vandra fritt i Ätran, säger Ingemar Alenäs.
Flöden i Hertingforsen före och efter ombyggnaden
Källa: Karlstads universitet. Satellitbid: Google.
Förutom att ta bort dammväggen har gallret som skyddar turbinerna fått en ny utformning. Istället för ett lodrätt galler tvärs över strömfåran som går till kraftverket har ett horisontellt galler placerats snedställt i fåran. Fisken som kommer simmande leds längs med gallret till en öppning vid sidan av kraftverket där den kan simma vidare.
– Hertingforsen det är nog det bästa exemplet vi har i Sverige på lyckad förvaltning. Vi har världsrekord på nedströms passage vid Herting, i princip är det 100 procentig överlevnad för lax och ål, säger Olle Calles.
Nytt galler gjorde att fisken kunde passera nedströms
Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag i Sverige ha nått god ekologisk status senast 2027. Sverige är långt i från målen, bara en tredjedel av vattendragen har god status. EU har kritiserat Sverige, och efter många år av överläggningar kom för några år sedan ny vattenlagstiftning. Enligt den ska kraftverken miljöprövas och få moderna villkor.
Sverige har även förbundit sig att värna ålen. I den ålförvaltningsplan som finns listas fyra huvudåtgärder för att förbättra situationen för ålen. En av dem är ”minskad påverkan av vattenkraften”.
Miljöprövningen startade förra året och skulle kunna leda till minskad dödlighet, men prövningen har pausats av nuvarande regering.
Forskare, myndigheter, miljöorganisationer, fiskeorganisationer, anser att en översyn av kraftverken måste göras om ålen ska kunna räddas. Det framgår bland annat av remissvaren till HAV:s förslag på period för ålfiskestopp. I sin utvärdering av miljökvalitetsmålen konstaterade Naturvårdsverket att vattenkraften måste omprövas om miljömålet Levande sjöar och vattendrag ska nås.
– Det är det som gör mig så arg är att vi så länge har vetat vad som är fel. När jag som samordnare för Ätran gick igenom historiken blev jag mörkrädd. I ett möte redan 1973, det är protokollfört, säger dåvarande fiskerikonsulenten Gösta Edman ”om vi inte ordnar vandringsvägarna för ålen i Ätran kommer ålen att försvinna inom en snar framtid”, berättar Ingemar Alenäs.
– Vi vet vad som behövs göras och vi kan göra det, men man kanske inte vill, säger Ingemar Alenäs.
Källa: Dagens Nyheter