Nyheter
KINESISKA SKALBOLAG BAKOM KONKURSMÄSSIG VINDKRAFT I SVERIGE
Vid en genomgång av årsredovisningar för svenska vindkraftsanläggningar framstår det som mer regel än ett undantag att vindkraftparker har lånat många gånger mer än det egna aktiekapitalet. Därför är det knappast förvånande att de kommer på obestånd.
”Varför skapar CGN China så många lager av dotterbolag och moderbolag? Gissningsvis för att minska insynen och möjliggöra olika kreativa sätt att flytta runt pengar via internräntor och internfakturering … Resultatet för 2022 är så dåligt att man börjar undra om bolaget slagit svenskt rekord i förlustmarginal. Med en omsättning på 51 miljoner kronor gör man en förlust efter finansiella poster på 114 miljoner kronor”, skriver Christian Sandström, är bitr professor i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping i Göteborgs-Posten.
Många vindkraftsparker är nära konkurs.
Vem betalar miljöpåverkan efter konkurs?
Vad som händer om vindkraftsägare går i konkurs börjar bli en akut frågeställning. Vem bekostar sanering av marken efter att en vindkraftsanläggning försatts i konkurs? Vindkraft innebär att stora mängder skrot och betong har placerats ut i svenska skogar.
Går det att utkräva något ansvar från kinesiska staten gällande de kostnader man åsamkat svensk natur?
Förmodligen blir det svår att kräva ansvar eftersom de kinesiska ägarna använder skalbolagsmodeller för att skapa oklarhet vem som egentligen äger vad.
”När de ansvariga sedan befinner sig långt utanför Sveriges gränser lär det bli en grannlaga utmaning att åstadkomma någon sorts ansvarsutkrävande”, avslutar Sandström.
Källa: Samtiden