Nyheter
Kritik mot havsvindkraft: ”Ett Liseberg vid horisonten”
Planerna på 340 meter höga vindkraftverk tre mil ut i Västerhavet delar kustsamhället Klädesholmen.
– Det var en chock när två företag ansökte om att bygga 300 vindkraftverk som är högre än Eiffeltornet, säger Nils-Gunnar Johansson.
Med magnifik utsikt över öppet hav står Nils-Gunnar Johansson, ordförande i Klädesholmens samhällsförening, på byns högsta klippa.
– Bohuskusten är öppet hav och orörd yttre skärgård. Den är listad av CNN som ett av världens sju finaste vildmarksområden. Vi vill bevara kusten. I stället kommer vi att se 50 snurror här från berget, säger han.
Havet ligger kav lugnt denna februaridag, flaggvimplarna hänger slaka. Solen gnistrar i Skagerrak och i snön som lagt sig över klipporna. Vatten och himmel möts i en obruten, nästan magisk horisontlinje långt där ute.
– Kvällar och nätter ska vindkraftverken vara upplysta, för att varna fartyg och flyg. Det blir som ett luciatåg, eller som Liseberg ute till havs, säger han och pekar i en vid båge från Lysekil i norr till Öckerö i söder.
Nils-Gunnar Johansson uppskattar att bara tio procent av de omkring 350 fastboende på Klädesholmen gillar vindkraftsplanerna. Han radar upp problem – för turismen, för fiskebåtarna, för djurlivet. Men ger oss samtidigt gärna namnet på en av vindkraftsförespråkarna.
På Klädesholmen är nästan alla hus vita, för att det är den färg som bäst står emot den saltbemängda havsluften. Men Sören Johanssons ytterdörr bryter av: den är grön.
Sören är 70 år och före detta sjökapten på gigantiska lastfartyg i Nordsjön. Han tar oss med till Klädesholmens lilla hamnkontor med sjökort och gamla fångstredskap på väggarna, och bjuder på termoskaffe och bullar.
– Danmark var tidigt ute med sin vindkraftsindustri. Jag anser att Sverige hamnat på efterkälken totalt på grund av allt motstånd. Det gäller att rappa på med energiomställningen, säger han.
Sören har själv sett hur vindkraftsparkerna brett ut sig i Nordsjön.
– De är överallt. När jag hamnade i storm med min ro-ro-båt på väg mellan Rotterdam och Felixstowe ville jag gå upp i vind. Men vi var tvungna att fortsätta för det var vindkraftverk överallt, konstaterar han.
Mycket väsen för ingenting, är hans beskrivning av motståndet.
– I gott väder kommer man möjligtvis kunna se topparna på vingarna, mer är det inte. Men många är rädda för att deras hus ska gå ner i värde. Och det är många kärnkraftsanhängare här, som tycker att vindkraft är rena pesten, säger Sören.
Utanför hamnkontoret träffar vi Maud Sundqvist, 69:
– Vi som bott här på öarna och haft fri horisont i alla år tycker att kusten blir förstörd. Jag känner många yrkesfiskare som tycker att detta blir ett hinder i deras arbete.
Åsikterna går isär om hur mycket vindkraftparkerna skulle synas från land. På en visualisering från vindkraftsföretaget Zephyr Vind ser rotorbladen ut som knappt skönjbara inseksspröt vid horisonten.
– Man ser inte jättemycket av vindkraftverken, säger företagets vd Martin Pettersen.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande i Tjörns kommun, Lars Carlsson (M), håller inte med:
– Den obrutna horisonten fördärvas. Vindkraftverken kommer att synas mycket mer än de angett i sina prospekt. Det är kärnkraften som är framtiden i energiomställningen.
Så ni skulle säga ja till kärnkraftverk i Tjörns kommun?
– Miljömässigt skulle det inte vara några problem. Men det är ju ologiskt att lägga ett kärnkraftverk i Tjörns kommun och bygga ledningar till stamnätet, säger han.
Ordföranden i Tjörns naturskyddsförening Sverker Molander är för havsparkerna, men samtidigt kritisk mot vindbolagen:
– Man får inte el i uttagen utan att det blir påverkan någonstans, det är oundvikligt. Men vindkraftsindustrin hade kunnat vara försiktigare i relation till lokala befolkningar och erbjuda kompensation, säger han.
När planer i somras presenterades på två vindparker med omkring 300 kraftverk tre mil ut i havet på flytande fundament satte de tre kommunerna Orust, Tjörn och Öckerö klackarna i backen.
Det kommunala vetot mot vindkraftverk gäller visserligen inte i det som kallas svensk ekonomisk zon, utanför svenskt territorialvatten, men alla tre gjorde tummen ner. Allra mest Tjörns kommun.
Planerna på 340 meter höga vindkraftverk är en tydlig illustration av Sveriges snabba omställning från fossil till förnybar energi. Redan i dag står vindkraftverken för 17 procent av den svenska elproduktionen. På 2040-talet ska de snurra in hälften av all el.
Störst utbyggnadspotential har den havsbaserade vindkraften. I dag ligger bara 82 av 4 333 vindmöllor till havs. Om 20 år ska de stå för tio procent av landets elproduktion.
Oavsett hur det går är horisonten fri utanför Klädesholmen några år till. Efter det inledande samrådet med kommuner och andra instanser i somras håller vindkraftsföretagen nu på att göra en miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen har begärt in massor av information. Störs fåglarnas flyttstråk? Påverkar bullret friluftslivet? Först när företagen svarat på alla frågor kan de lämna in en tillståndsansökan, som regeringen sedan säger ja eller nej till.
– Vi räknar med byggstart tidigast 2027, och möjlig driftstart 2031, säger Martin Pettersen på Zephyr Vind.
Johan Flink Karlström, kommunikatör på Hexicon AB som står bakom Mareld, den andra planerade vindkraftsparken i området, är mer osäker på när bygget kan komma i gång.
– God knows, säger han.
Johan Rockström, professor inom klimatvetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning i Tyskland, konstaterar att Sverige behöver mer vindkraft:
– Jag har förståelse för att människor lokalt reagerar på exploatering oavsett om det är vindkraft eller sol eller gruvnäring eller vad det än må vara. Men vi måste inse att en expansion av vindkraften är helt nödvändig för att vi ska klara energiomställningen. Min slutsats är att havsbaserad vindkraft är en väldigt outnyttjad möjlighet i Sverige, som har en stor potential att vara en viktig del av vår energiförsörjning.
Källa: Aftonbladet