Nyheter
Lars Bäckström: Så kan vi få bättre havsmiljö och mer fisk i fjordarna
Projektet Åtta fjordar arbetar för att få tillbaka fisken i våra fjordar. Ålgräsängarna som är så viktiga för torsken tycks börja återhämta sig.
KRÖNIKA •
Mars, vårmånad, tid för hopp. Men det finns många mörka moln. Kriget i Ukraina, klimatet, hotet om tysta hav. Rysslands krig mot Ukraina har rasat över ett år. Putins plan var att med våld snabbt tvinga fram en ny regering i Ukraina, stoppa Ukraina att bli medlem i Nato och få erkännande av Rysslands annektering av Donbass regionen och Krim.
Ukrainas folk fick sin suveränitet 1991. Deras motstånd har satt stopp för Putin planer. Hans anfall har dessutom gjort att Sverige och Finland sökt medlemskap i Nato. I den meningen har Putin redan förlorat kriget. Zelenskys mål är att driva bort all rysk trupp från hela Ukraina, inklusive Krim. Det är lätt att förstå målet. Det är svårare att förstå hur det ska bli möjligt. Ryssland anser att Krim är en del av Ryssland, erövrat från Osmanska riket 1783. De erkänner inte Chrusjtjovs beslut 1954 att föra över Krim till Sovjetrepubliken Ukraina. Putin ser snarast kriget som en fortsättning på Krimkriget 1853- 1856.
I början av kriget förhandlade Ryssland och Ukraina. I dag ser ingen av parterna en förhandlingslösning. Väst står enat bakom Ukraina. En stor majoritet i FN stödjer Ukraina. Men Kina och Indien säger att de är neutrala. De har dessutom stöd av flera länder i Sydamerika som Brasilien och i Afrika, till exempel Sydafrika. De ställer sig neutrala eller stödjer indirekt Ryssland.
Det finns risk att kriget bara fortsätter, eller övergår i krig mellan Nato och Ryssland, alternativ ett fruset krig med vapenstillestånd som i Korea. Det lilla positiva vi kan notera, är stödet bland svenskarna för Ukraina. Vi ser det också här i Bohuslän, från insamlingar till aktiviteter för Ukrainska flyktingar, från Ljungskile till Lysekil.
Klimatkrisen tycks lika omöjlig. De flesta av oss försöker bidra så gott vi kan. För om man inte är en del av lösningen är man en del av problemet. Och det finns positiva tecken i skyn. Jag tänker inte bara på vindkraft. EU:s nya beslutade klimatpolitik, med tak för utsläpp och handel med utsläppsrätter från industri, handel och transporter, kan göra att insatserna sätts in där det är mest kostnadseffektivt. Många av de politiska striderna om klimatet i Sverige kan i praktiken komma att lösas av EU:s handel med utsläppsrätter. Det som återstår är utsläppen från jord- och skogsbruk.
I Bohuslän kan det se bra ut på ytan. Men västerhavet har blivit fattigt på fisk. Fiskeflottan har reducerats till räk- och kräftfiske. Projektet Åtta fjordar arbetar för att få tillbaka fisken i våra fjordar. Ålgräsängarna som är så viktiga för torsken tycks börja återhämta sig. Det är bra.
Men allt liv behöver syre. Byfjorden som en gång skapade Uddevalla är till hälften utan syre. Breddningar av sund och muddringar för varv och sjöfart har gjort att utbytet av vatten minskat. För ett tiotal år sedan satsade staten pengar på pumpar som syresatte fjorden. Det fungerade och livet kom tillbaka. Sedan tog pengarna slut. Det finns beslut i kommunfullmäktige att kommunen ska utreda om vatten från Skansverket kan bidra till att syresätta fjorden. Men det tar tid att utreda och det kan kosta pengar. Jag tror att Uddevallaborna är villiga att satsa några miljoner i kommunens budget på en frisk fjord.
I väntan på vattnet från Skansverket kunde kommunen vara med och sätta igång pumpar igen. Det kan finnas stöd att få från EU. Ideella krafter kan vara med som för Strandpromenaden. Det är bra att utreda, men ännu bättre att rädda Byfjorden medan det finns något att rädda. Byfjorden behövs för Uddevallas framtid.
Källa: Bohusläningen