Nyheter
Levermask orsakar allvarliga leverskador på torsk
En stor del av torsken i centrala och östra Östersjön har levermask. En parasit som tränger in i levern på torsk och kan förstöra vävnaden. En torsk med många levermaskar är vanligtvis väldigt tunn.
Ny forskning från DTU Aqua visar nu att torsken som har många maskar i levern också visar en rad sjukdomstecken som är kända från personer med allvarliga sjukdomar som levercancer och skrumplever.
"De har förhöjda gammaglobuliner, vilket är en immunreaktion, så deras immunförsvar aktiveras. De har markant minskat albumin i blodet, ett av de viktigaste proteinerna i blodet för både fisk och däggdjur. Deras vilometabolism minskar och den totala massan av deras matsmältningsorgan är mindre. Tillsammans visar detta att levern inte fungerar optimalt när den har många maskar, säger Marie Plambech Ryberg, DTU Aqua, som ligger bakom de nya studierna publicerade i den vetenskapliga tidskriften Conservation Physiology.
4-5 maskar per gram lever är kritisk gräns
Resultaten är en del av hennes doktorandprojekt, där hon undersöker levermaskens fysiologiska effekter hos torsk och mekanismerna bakom. Arbetet är en kombination av experimentella experiment, data från fältstudier och övervakningsexpeditioner och bioenergetisk och statistisk modellering.
I försöken i fiskladan på DTU Aqua har hon bl.a. undersökt fiskens ämnesomsättning och sammansättning av proteiner i blodet och tittat på hur många maskar det krävs innan det blir allvarligt kritiskt för en torsk.
”De fiskar som har flest levermaskar är också de tunnaste. De innehåller också minst protein och har den lägsta fetthalten i levern. Fetthalten i levern hos fisk med många maskar är bara ungefär en tredjedel av den som ses hos frisk fisk. Och detta är ganska kritiskt, eftersom torsken är en mager fisk, som använder sin feta (och därmed energirika) lever som sitt "matpaket". Vi kan se att torsken börjar bli kritiskt smal när de har mer än 4-5 maskar pr. gram lever, vilket kan öka deras risk att dö, säger hon.
Tunn torsk simmar dåligt
Livscykeln för vuxna levermaskar i Östersjön startar i gråsälar - för kräftdjur - för t.ex. skarpsill och sill - för torsk, där parasiten sätter sig specifikt i levern. Torsk med många maskar är väldigt smal och har allmänt dålig hälsa – och det kan vara en fördel ur levermaskens synvinkel. Den behöver återvända hem till den slutliga värden - in i magen på en säl så att den kan växa och para sig, så att nya ägg kan komma från levermasken.
"När en fisk är väldigt smal och generellt sett har dålig hälsa simmar den dåligt. Det gör att den har svårare att fånga byten, och troligen blir den lättare att fånga för sälen. Men vi vet inte om torsk som redan är smal för att de inte får tillräckligt med mat är mer mottagliga för levermask, säger Marie Plambech Ryberg.
Tydlig negativ effekt på fiskens hälsa
Det är särskilt torsk från östra Östersjön som nu i ett decennium har drabbats allt mer av levermask. Beståndet av östra Östersjötorsk är generellt sett i dåligt skick, och antalet och storleken på torsk och mängden avkommor de fångar har minskat så kraftigt att fisket efter det beståndet har stoppats helt sedan 2019. Nedgången i beståndet beror bl.a. samspelet av en rad faktorer som syrebrist och färre byten i området och då sammanfaller det med att torsken i detta bestånd får en ökad belastning av levermask.
Seniorforskaren Jane Behrens från DTU Aquas fiskbiologigrupp är handledare och medförfattare till den nya studien. Hon har under många år studerat förekomsten och betydelsen av levermask hos torsk:
– De nya resultaten visar tydligt att det finns en negativ effekt av masken på fiskens hälsostatus och tillväxtpotential. Vi kan se nu att vi inte kan bortse från levermasken när vi ska räkna med vad det är för faktorer som bidrar till att driva denna population i helt fel riktning”, säger hon.
Levermaskar hos torsk måste övervakas i hela Östersjön
De senaste åren har det främst varit i mellersta och östra Östersjön som levermask har observerats hos torsk. Men de senaste uppgifterna tyder på att fler levermaskar börjar komma längre västerut också. Sjukdomsövervakning är mycket sällan en del av det fasta protokollet på de vetenskapliga expeditionerna. Men eftersom utmaningarna med levermask nu ser ut att vara mer utbredda bör det i framtiden bli obligatoriskt för länderna runt Östersjön som övervakar torsk att även samla in information om levermask hos denna fisk. Det gäller både östra och västra områdena - bl.a. även i Kattegatt och Öresund.
”Då kommer man att kunna följa den rumsliga och tidsmässiga utvecklingen i belastningen med levermask i torsken, vilket är viktigt eftersom det finns något som talar för att den här parasiten börjar dyka upp i andra områden också. Hur illa det blir beror på t.ex. av hur många sälar det finns. Något tyder också på att just den här typen av parasiter kanske inte är så tokiga i alltför saltvatten. Så det kan vara en naturlig barriär, men det får tiden utvisa, säger Jane Behrens.
Källa: DTU Aqua