Nyheter
Mängder av saltvatten fyller Östersjön
En stor saltpuls för in mängder av saltvatten i Östersjön. Här förklarar marinbiologen varför det är både bra och dåligt.
Sedan den 20 december i år har saltvatten strömmat in i Östersjön.
Det tros vara den största saltpulsen sedan 2014, enligt tyska IOW, ett institut för marinforskning.
En saltpuls består av syrerikt saltvatten som här kommer genom de danska sunden och sedan in till Östersjön.
Byts hela tiden
Vattnet i Östersjön byts kontinuerligt ut. Det lite sötare ytvattnet trycks ut och saltare vatten kommer in från Nordsjön.
Det saltare vattnet är tyngre än sötvattnet och rörelserna skapar olika skikt i havsvattnet.
Doser av syrerikt saltvatten är avgörande för ett fungerande ekosystem, förklarar Erik Bondsdorff, professor emeritus i marinbiologi vid Åbo akademi, för Yle.
Behövs kraft
”Problemet för Östersjön är att saltvattnet är tungt och ligger på bottnen. De danska sunden är väldigt grunda, och därför behövs en ordentlig fysisk kraft för att trycka in vatten”, säger Bonsdorff.
”Saltvattnet trycker sedan upp det djupvatten som nu finns i Östersjön”.
”Östersjön är ganska stor. Det finns en tröghet i vattnet, det som kommer in i södra Östersjön nu är inte sagt att nå vår kust förrän nästa vår. På kort sikt är detta bra för bottenvattnet men inte direkt bra för kustvattnet”.
Avgörande men riskabelt
Samtidigt som doser av syrerikt saltvatten är avgörande för ekosystemet, finns även en ekologisk risk med det förlopp vi nu ser, menar Bondsdorff.
Det vatten som nu är bottenvatten trycks upp mot ytan när saltvattnet når kusten.
Det gör att vattnet blir kallt och salt men framförallt rikt på fosfor. Det bidrar till övergödning och skapar en kraftig algblomning.
”Om vattnet ligger kvar på ytan då isen lossnar på vårvintern innebär det godis för de alger som finns vid våra kuster. Då kan man få en väldigt kraftig produktion av alger på ytan, vilket sedan i sin tur leder till sämre syreförhållanden i bottenvatten då ytvattnet sjunker”, sammanfattar professorn.
Mer sällan nu
Saltpulsar var vanligare förr men sker nu allt mer sällan.
”Det är ingen som riktigt vet vad det beror på eftersom stormfrekvensen inte har blivit lägre eller något sådant”, säger Bondsdorff.
Erik Bondsdorff påpekar att det här inte är något människan direkt kan påverka, men att en uppvärmning av havsvattnet i Nordatlanten och Nordsjön kan innebära att vattenströmmarna ändrar sin riktning.
Det skulle inte vara bra för Östersjön.
”I stort positivt”
I det stora hela ser han ändå den aktuella saltpulsen som en god nyhet.
”Jag ser det som en positiv nyhet för bottenvattnet och en god nyhet för torsk och sådana fiskar som är beroende av saltvatten. Om vi leker med tanken att detta sker igen nästa vinter skulle jag se det mer som en god nyhet än som en riskabel nyhet”.
Källa: Dagens PS