Nyheter
Misstänkliggör inte en hel näring
Att regeringen plockat upp Miljöpartiets gamla förslag om att kameraövervaka slakterier är inte bara onödigt, utan spär också på bilden av att svensk djurhållning skulle vara undermålig.
Svenskt lantbruk håller världsklass. Det gäller även djurhållningen, inklusive i jämförelse med andra EU-länder. Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens mest långtgående, och i World Animal Protections djurskyddsindex hamnar Sverige i topp.
Att djuren får leva ett gott liv och sköts på rätt sätt även vid slakt är inte bara vad svenska konsumenter förväntar sig, det är också något svenska bönder och slakterier själva eftersträvar. Det handlar inte bara om att anpassa sig efter marknadens krav, det är också en fråga om yrkesheder och om respekt för djuren.
Men av tonläget i svensk debatt av döma kan man ibland få intrycket att det snarare skulle förhålla sig på annat sätt. Och förvisso: Av och till dyker det upp exempel på aktörer som missköter sig. Att sådana allvarliga fall kommer upp till ytan och hanteras är viktigt.
Det är också just därför Sverige har väldigt noggranna kontroller. I stort sett samtliga djur som slaktas i Sverige kontrolleras av veterinärer, med undantag från fjäderfän där kontrollerna sker flockvis. Vid större slakterier är kontrollanterna närvarande varje dag, och även om närvaron vid mindre slakterier inte är lika frekvent så finns det veterinärer närvarande vid nittiofem procent av all slakt i Sverige.
”Vid större slakterier är kontrollanterna närvarande varje dag.”
Att enskilda aktörer ibland missköter sig är inte ett skäl att misstänkliggöra en hel näring. Men det framstår onekligen just som att regeringen misstror den skötsamma majoriteten när man nyligen tillsatte ny utredning om hur Sverige skulle kunna införa ett krav på kameraövervakning vid slakterier – ett gammalt krav från Miljöpartiet.
Inte bara tyder det på misstro mot branschen, utan även på den mycket noggranna myndighetskontroll som redan görs.
Redan idag använder sig en del slakterier av kameraövervakning vid vissa moment. En sådan frivillig implementering vore en klokare väg att gå än ett obligatoriskt krav. Men att kameror skulle göra någon större skillnad är inte säkert. Det viktiga borde vara att de rutiner som slakterierna tagit fram också efterföljs, att rutiner vid behov uppdateras och att det säkerställs att all personal är införstådd med djurskyddsreglerna.
Med tanke på dagens system med veterinärer och djurskyddsinspektörer finns det inte något större praktisk vinst med kameraövervakning. Därtill tillkommer frågan om integritet för de som arbetar på slakterierna; det hela påminner inte så lita om de diskussioner som tidigare förts om att kameraövervaka hemtjänstpersonal och yrkesfiskare.
Det har förvisso blivit mer allmänt accepterat med kameraövervakning generellt. Färre protesterar numera exempelvis mot att polisen använder sig av säkerhetskameror i offentliga miljöer. Men frågan är om en sådan acceptans även sträcker sig till övervakning av vardaglig yrkesutövning. Vilket blir nästa yrke där de anställda ska bevakas med kamera medan de utför sitt arbete?
Källa: Barometern OT