Nyheter
Mycket prat och lite verkstad när det gäller plastskräp
Mycket prat och lite verkstad när det gäller plastskräp
Inför FN:s havskonferens, den 5 – 9 juni i New York, har Sveriges regering och framför allt två av dess ministrar - Isabella Lövin (minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat) och Karolina Skog (miljöminister) - pratat om sina prioriterade frågor. Den fråga de har pratat mest om är plastskräpet i havet, inklusive mikroplaster. Men de konkreta förslagen från regeringen lyser med sin frånvaro.
På Havs- och vattenforum i Göteborg i mitten av maj fick Lövin en direkt fråga om konkreta förslag inför FN-konferensen (Sverige och Fiji har tagit initiativ till konferensen). Frågeställaren, en kvinna från Sydafrika, fick inget som helst svar mer än en undanglidande hänvisning till den kommande konferensen där Sverige ska presentera förslag. Inte heller på presskonferensen under Havs- och vattenforumet kom det egentligen några förslag från någon av de tre närvarande ministrarna, förutom Isabella Lövin och Karolina Skog även landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Bristen på konkreta förslag har fortsatt. Den 15 maj presenterades regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen med följande inledning:
”Konferensen ska mobilisera engagemang hos regeringar, företag och civilsamhälle som leder till att de vidtar kraftfulla åtgärder för att nå målen. Nu handlar det om att få konkreta åtgärder på plats.”
Fortfarande dock inga konkreta förslag från den svenska regeringen, förutom ett mindre förslag om att mikroplaster i kosmetiska produkter ska förbjudas. Förutom det bara förordningar om bättre information, förslag på utredningar och ett förslag om att staten ska hjälpa till att betala för strandstädning.
Den 28 maj pratade regeringen om plastproblemet i havet i samband med att de presenterade en satsning på 100 miljoner kr för havsmiljön. Dessa pengar ska gå till strandstädning, rening av dagvatten för att hindra mikroplaster att nå hav och sjöar, anställa fler på olika myndigheter (förstärka myndigheternas resurser heter det på byråkratspråk!), satsning på något de kallar marin pedagogik, dvs. utbilda barn om havet och miljön plus ett par saker som inte betyder något i praktiken när det handlar om så lite pengar som 100 miljoner, stärkt globalt arbete med plast och satsning på innovationer och nya hållbara material.
Något förbud av plastkassar är dock inte aktuellt. Karolina Skog menar att alternativ till plastkassar måste utredas. En uppfattning som delas av hennes kollegor i Miljöpartiet för i en intervju i Aftonbladet en 28 maj säger Gustaf Fridolin:
”– Vi vill se till att vi får bättre alternativ. Men då gäller det att vi får full kunskap om vad alternativen är. Men vi utesluter inte att det kan behövas förbud eller andra styrmedel framåt.”
Det är svårt att ta sådana svar på allvar. Det ena alternativet till plastkassar har varit känt i många hundra år. Tygkassar. Det andra har varit känt i lite över 100 år. Papperskassar. Det är helt klart inget som behöver utredas och inget vi behöver ny kunskap om. Alternativen är välkända. Men det är den typen av svar som politiker gärna ger när de inte har något bra svar. Det går liksom alltid att föreslå en utredning.
För självklart skulle det gå att förbjuda plastkassar. Det finns ju andra länder som gör det och välkända alternativ finns.
Peter Ronelöv Olsson
Ordförande SFPO