Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Nyheter
Om SFPO
Om Svenskt fiske
Medlemsinfo
Projekt
Länkar
Kontakt

Nyheter


2024-11-25

Nej – bottentrålning är inget hot mot ekosystemet i Kattegatt

Yrkesfisket i Halland behöver stärkas, inte stoppas.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren.

Replik. Apropå insändaren ”Kattegatt – ett kollapsat ekosystem”, 15/11.

Återigen framförs obevisade påståenden om bottentrålningens effekter. En insändare i Hallandsposten beskriver att trålningen är ”inställd för att gå djupt i sedimentet för att gräva upp havskräftan”.

Påståendet visar en okunskap om fiskemetoden. Svenska fiskare har i decennier använt skonsamma redskap. Kräftan fångas när den lämnat sin håla och är på bottnen.

Just därför varierar fångsterna vid till exempel månljus, natt eller dagfiske. Omständigheter som avgör fiskets bedrivande och som inte haft betydelse om trålen ändå ska ”gräva”.

En mindre del av trålborden (som håller ut trålen) går ner i bottnen.

Vidare anges ”uppvirvlat material” från trålningen som skadlig. En stor överdrift som bortser från naturlig resuspension (uppgrumling), och lätt kan beskådas på havet i hårt väder, något som inte ses i kölvattnet efter en kräfttrålare. En viss grumling vid bottnen uppkommer dock.

Det kan diskuteras om inte trålningen faktiskt hjälper till att syresätta bottnarna, och är gynnsam för havskräftan (och dess föda). Bestånden överlever inte i syrefattiga områden. Många bottnar har trålats på i mer än femtio år och producerar fortfarande mycket kräfta.

I Kosterfjorden 2012 undersöktes bottentrålningens bidrag till resuspension. Rapporten kom att användas i kritik mot trålfisket, fram tills att HKPO (Havs- och kustfiskarnas producentorganisation) pekade på en väsentlig slutsats som få verkade ha läst: ”resuspensionen är långt mycket större vid stark vind än vid trålning”.

Tyvärr inte ovanligt, att forskningen avgränsas till att enbart mäta fiskets påverkan och saknar ett bredare perspektiv. Följden blir att långt större påverkansfaktorer, som utsläpp och övergödning av havet till stor del har förbisetts.

Likt all annan mänsklig verksamhet har även fisket en påverkan. Men lika lite som vi på denna grund stänger ner all verksamhet iland, ska vi sluta att nyttja livsmedelsresurser i havet. I vår del av Kattegatt är ett antal havsområden skyddade genom Natura 2000. I södra Kattegatt finns Sveriges näst största marina naturreservat. Ytterligare områden är stängda för trålfiske.

Yrkesfisket i Halland vill se en ekosystembaserad förvaltning. För att nå dit krävs mer kunskap om hela ekosystemet, pågående effekter av utsläpp och klimatförändringar. Här är fisket bara en liten del.

Yrkesfisket i Halland behöver stärkas, inte stoppas. Fiskerinäringen är en viktig och uppskattad leverantör av skaldjur och fisk. Fisket är också en resurs som är än mer viktig för vår livsmedelsberedskap i kristider.

Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO)

Tommy Lang, ordförande


Länk till dokumentet.

 

Källa: Hallandsposten




Arkivet.

Vad är SFPO?

Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare och arbetar för att tillvarata våra medlemmars intressen.

Läs mer

Bli medlem

SFPO är Sveriges största yrkesfiskeorganisation, med runt 250 medlemsfartyg. Vi har medlemmar från Strömstad till Haparanda och fartygens storlek varierar från under 5 meter i längd till strax över 34 meter.

Alla yrkesfiskare är välkomna som medlemmar!

Läs mer

Kontakta oss

Peter Ronelöv Olsson (Ordförande)
0705-55 31 87
[email protected]

Teija Aho (Vice Ordförande)
0763-75 80 32
[email protected]

Fredrik Lindberg (Ombudsman)
0705-70 41 14
[email protected]

Marika Nilsson (Ekonomiansvarig)
0708-93 89 88
[email protected]

Ingemar Berglund (Utredare)
0760-26 40 44
[email protected]

Mathias Ivarsson (Ombudsman)
0707-77 19 32
[email protected]

Läs mer