Nyheter
Nu startar forskning som ska lyssna på fiskarna
För att samla kunskap om några av våra vanligaste fiskarter har ett nytt forskningsprojekt startat vid Västerbottens läns kust. Med hjälp av hydrofoner ska man lyssna på fisken och kartlägga deras rörelser och beteende. Förhoppningen är att få svar på hur effektivt skydd våra marina skyddsområden ger.
Huvudfokus för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som utför forskningen tillsammans med länsstyrelsen, ligger på harr, sik, abborre och öring. Det nya projektet startade i september och till att börja med ska 160 fiskar utrustas med akustiska sändare.
– Vi använder en spårningsteknik där vi sätter små sändare på fisken som skickar ut ultraljudssignaler. Dessa är kodade och tas upp av hydrofoner som vi placerar ut i området, säger Gustav Hellström, universitetslektor för institutionen för vilt, fisk och miljö, och forskaren som leder projektet.
Ett stort antal hydrofoner placeras ut i och utanför Örefjärden – Snöanskärgården marina naturreservat för att forskarna ska kunna följa de sändarförsedda fiskarnas rörelser.
– Genom att utrusta fiskar med akustiska sändare får vi kunskap om deras beteende och rörelsemönster och kan identifiera viktiga lek- och uppväxtområden, säger Gustav Hellström.
För att skydda och bevara den biologiska mångfalden i havet är marina skyddade områden viktiga. Men många av fiskarterna som man vill skydda rör sig över stora områden mellan sina livsfaser och över säsong – vilket gör att man inte vet så mycket om deras liv.
– Det kan göra att skyddsåtgärder som exempelvis fiskefria områden, skyddszoner eller fredningstider riskerar att bli ineffektiva om fisken befinner sig utanför det skyddade området under stora delar av sina livsfaser eller under kritiska perioder på säsongen, säger Hellström.
Enligt SLU saknas tillräcklig kunskap om rörelsemönster och beteende för flertalet av de svenska marina fiskarterna. Det riskerar resultera i trubbiga föreskrifter och missriktade skötselplaner. Bättre kunskap behövs för att planering och förvaltning av marina skyddsområden ska kunna göras så effektivt som möjligt. Till exempel kring hur stora reservatsområden ska vara och hur habitaten fungerar.
– Vi vet fortfarande jättelite kring kustbeteendet hos fiskarter generellt. Det vill säga gädda, abborre, öring, lake, sik och den kustlekande harren – hur de rör sig, beter sig och beger sig. Även andra arter som id, som man kanske inte äter så mycket av, har mycket aktivitet kring kusten. Men vi vet inget om var de tar vägen och hur de rör sig mellan kust och älv, säger han, och fortsätter.
– Allt kokar ned till att få kunskap om förvaltningen för i det här fallet det här aktuella reservatet. Men också kunskap kring fisket och de här arternas överlevnad. Vi kommer att få ett mått på hur och när de försvinner och hur det går till, säger han.
Med kunskap om förvaltningen för varje population inom ett marint skyddsområde ökar också möjligheterna att få till funktionella nätverk av sammanhängande marina skyddsområden. Förhoppningen är att resultaten från Örefjärden – Snöanskärgården kan fungera som modell för andra marina skyddsområden i hela Östersjön.
I förlängningen hoppas forskarna också kunna spåra mer långvandrande fiskarter på liknande sätt.
– Hur fisk lever på djupare vatten vet vi ännu mindre om. Det finns ett stort svart hål kring djuphavsbeteendet, men vi jobbar hårt på att få fram fiskspårningsteknik för haven och för Östersjön specifikt. Men först börjar vi här vid kusten, säger Gustav Hellström.
Under 2021 kommer SLU börja tyda de första resultaten från sändarna.
MARINA SKYDDSOMRÅDEN
– Marina skyddade områden är havsområden som har ett lagligt skydd i syfte att skydda och bevara havsmiljön, dess ekosystem och arter. Förbud och föreskrifter kan gälla i olika grad, exempelvis gällande fiske, båttrafik och fysisk påverkan.
– Exempel på marina skyddade områden är naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden (EU:s skyddsnätverk av skyddade naturområden).
– Örefjärden-Snöanskärgården marina naturreservat i Västerbotten är med sina 47 500 hektar Sveriges tredje största marina naturreservat. Inom området finns tre delområden som är utpekade som Natura 2000 områden.
Källa: slu.se
Källa: Folkbladet