Nyheter
Nu undersöks rödingen i Vättern
Det senaste provfisket gav signaler om ett minskat rödingbestånd i Vättern. Nu görs en ny undersökning för att ta reda på hur fisken mår.
Länsstyrelserna i Jönköping och Västra Götaland genomför för närvarande ett storskaligt nätprovfiske för att få en bild av hur fiskebeståndet i sjön utvecklas. Särskilt fokus ligger på röding.
– Anledningen är att man för två år sedan såg en tillfällig minskning av rödingbeståndet. Vi bestämde oss för att göra ytterligare en provfiskning med tätare intervall för att se om det bara var tillfälligt eller någon sorts trend, säger Adam Johansson, fiskerikonsulent på Länsstyrelsen Jönköping.
Den här veckan avslutas provfisket, som sker på fyra ställen i Vättern under två veckor. Två av områdena är totalfredade för fiske, bland annat Tängan som ligger utanför Fjuk väster om Motala.
Rödingbeståndet var som sämst i Vättern för cirka 15 år sedan men har, med hjälp av bland annat fiskeförbudszoner, ökat fram till 2017. Resultatet från årets provfiske är betydelsefullt för att ta reda på om det var en engångsföreteelse eller om fler åtgärder krävs för att skydda arten.
– Var det bara tillfälligt 2017 innebär det med största sannolikhet inga regelförändringar. Ser vi däremot en försämring måste man utvärdera vad som är bäst att göra. Dit har vi inte kommit än, säger Adam Johansson.
En av personerna som arbetar med undersökningen i Vättern är fisketillsynsman Michael Bergström. Det är ett omfattande arbete att kartlägga allt som fastnar i näten, som är 300 meter långa och fem meter höga.
– Vi har att göra, vi får fisk hela tiden. All fisk räknas och vägs. Vi noterar art, längd, vikt och i vilken nätmaska de sitter, säger han.
För att se till att fiskena och resultathanteringen genomförs på ett vetenskapligt sätt har sötvattenslaboratoriet vid Statens lantbruksuniversitet varit med vid planeringen.
– Får vi jättedåliga resultat måste man gå in och göra någonting blixtsnabbt. Ser det bra ut kan man bara konstatera att de regler och förordningar som togs i början på 2000-talet har gett resultat, säger Michael Bergström.
Det finns flera fiskarter i Vättern som är av stort biologiskt värde och samtidigt betydelsefulla för fritids- och yrkesfisket. Bland dessa märks särskilt röding, öring och sik men även arter som lake, siklöja och abborre är av betydelse. Enligt länsstyrelsen är fiskebeståndet en bra indikator på statusen för hela Vätterns ekosystem.
Källa: Collen.se