Nyheter
Ny rapport varnar för att naturskydd hamnar på fel ställen
CALI. För att rädda viktiga livsmiljöer och utrotningshotade arter måste minst 30 procent av jordens hav och landområden skyddas till 2030. Det bestämde världens länder för två år sedan.
En färsk rapport visar hur det går.
Att hejda den snabba förlusten av biologisk mångfald är livsavgörande för människan. Men frågan är så bred och fylld av besvärliga begrepp att den tycks ha svårt att få fäste i samhällsdebatten. Vad är det som måste göras?
Det mest konkreta av de 23 delmål som finns i den räddningsplan för naturen som världens länder klubbade för två år sedan är att 30 procent av jordens yta på land och till havs ska skyddas senast 2030. Det kallas ofta för 30x30-målet och är den miniminivå som IPBES – den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC – har kommit fram till.
Nu har det gått två år sedan beslutet togs och det är sex år kvar tills det ska vara klart. Hur går det?
Både bra och dåligt, enligt en rapport som FN:s miljöprogram UNEP och den internationella naturvårdsunionen IUCN passar på att släppa under det pågående miljömötet COP16. Den visar att en yta dubbelt så stor som miljömötets värdland Colombia har skyddats sedan 2020.
en det återstår en hel del. Totalt är 17,6 procent av jordens landytor och 8,4 procent av världshaven skyddade. För att nå till 30 procent på land måste områden som totalt är lika stora som Brasilien plus Australien skyddas. Och till havs saknas ytor som sammanlagt är större än hela Indiska oceanen.
– Det är långt kvar till målet. Dessutom handlar det inte bara om kvantitet, utan minst lika mycket om kvalitet. Man måste skydda de livsmiljöer som tillsammans gör störst nytta för den biologiska mångfalden, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien.
Det är något som rapportförfattarna lyfter fram. De konstaterar att en tredjedel av jordens särskilt skyddsvärda livsmiljöer ännu inte omfattas av något skydd alls. Dessutom hänger områdena inte ihop tillräckligt, så att arterna ska kunna sprida sig för att till exempel klara klimatförändringarna.
– Tyvärr avsätter man ofta områden som är otillgängliga och som inte kan användas till annat. Då blir det en snedvridning i vilka livsmiljöer och ekosystem vi väljer att skydda, säger Alexandre Antonelli.
En vanlig missuppfattning är att det inte ska få bedrivas någon mänsklig verksamhet alls i skyddade områden. Alexandre Antonelli förklarar att det beror på vilken miljö det handlar om. I vissa fall kan det fungera utmärkt, eller till och med vara nödvändigt, med någon form av jakt, fiske eller hållbart brukande, för att upprätthålla den miljö som ska skyddas.
Men rapporten tar även upp problemet att det trots skydd kan bedrivas skadlig verksamhet. Ett exempel finns en kort åktur västerut från de myllrande förhandlingsrummen på COP16.
Där breder nationalparken Farallones ut sig över lummiga bergsryggar på upp till 4 000 meters höjd över havet. Här, i den friska och fuktiga luften, föds många av de floder som rinner genom slättlandet nedanför.
Men det kristallklara vattnet i bergen är inte riktigt så rent som det ser ut, varnar parkvakten Leonardo Belalcazar när DN är där på besök.
– Vi har stora problem med illegala guldgruvor högre upp i bergen. För att utvinna guldet använder de kvicksilver som förs vidare av vattnet och koncentreras i näringskedjan.
Det tar tid att upptäcka verksamheten, förklarar han och pekar mot de svårtillgängliga bergen. Militär och polis griper in, men gruvbrytarna hittar nya platser. Efter sig lämnar de förstörd mark.
– Jag har inte sett dem när de håller på, men jag har sett hålen efteråt. Det är hemskt, säger Leonardo Belalcazar.
Men någon gång kommer den illegala gruvbrytningen att upphöra, det är han säker på. Och världens länder har förbundit sig att skydda 30 procent av jorden till 2030.
Fast det finns en risk att detta konkreta mål stjäl fokus från allt annat som också måste göras, varnar Alexandre Antonelli.
– Vi får inte glömma de övriga 70 procenten av planeten. Livsmedelsproduktionen ska ställas om till hållbara metoder, vi måste släppa in biologiska mångfald i våra städer och mycket annat. Det positiva är att det kommer att ge så mycket annat gott i våra liv på köpet, säger han.
Fakta.Protected Planet Report 2024
● 17,6 procent av jordens landområden och 8,4 procent av världshaven är skyddade i dag. Målet är 30 procent på land och 30 procent i världshaven till 2030.
● 51 länder har redan uppfyllt målet på land och 31 till havs.
● Det finns dock stora obalanser i vilken typ av naturtyper och ekosystem som har skyddats hittills.
● Det saknas även utvärdering av hur effektiva skydden är och om de uppfyller kraven i ramverket på att behov och rättigheter hos ursprungsfolk och lokalsamhällen ska respekteras.
● Sverige har skyddat cirka 15 procent till havs och 15 procent
på land.
Källa: Protected Planet Report 2024, SCB
Källa: Dagens Nyheter