Nyheter
Omtvistade fiskekvoter
Senaste åren har kustfiskare rapporterat om katastrofalt dåliga fångster av strömming samtidigt som forskare har rekommenderat kraftigt sänkta fiskekvoter. När EU:s råd i fiskefrågor i måndags beslutade om nästa års kvoter höjde man istället kvoten kraftigt i centrala Östersjön.
I måndags beslutade EU:s jordbruks- och fiskeråd om fiskekvoterna i Östersjön för 2023. Särskilt fisket efter strömming har varit hårt kritiserat de senaste åren. Framförallt har kritik riktats mot det storskaliga pelagiska trålfisket, som vissa forskare menar utarmar lokala bestånd och inte tar hänsyn till ålder och storleken på den fisk som fångas. Inför årets beslut hade kommissionen föreslagit en ökning av kvoten i centrala Östersjön till drygt 61 000 ton, en ökning med 14 procent. Trots den omfattande kritiken valde rådet att höja kvoten till 70 882 ton, en ökning med nästan 20 000 ton jämfört med årets kvot och nästan 10 000 ton högre än den rekommenderade kvoten.
– Det är uppåt väggarna. Den där fisken finns inte i sjön, man har inte varit ute och tittat i verkligheten. Det är inte bara ekonomiskt dåligt utan också en ekologisk och biologisk katastrof, säger Anders Jansson, styrelsemedlem i Sveriges kustfiskares intresseorganisation.
I ett pressmeddelande skriver ministerrådet att man utifrån de livskraftiga bestånden i centrala Östersjön kan höja kvoten med 32 procent.
– Om det inte vore så allvarligt så är det skrattretande, säger Anders Jansson.
Beslutet har väckt kritik även från forskarhåll.
– Trots att kustfisket inte ens har kunnat fylla hälften av sin kvot i år ska fångsterna i centrala Östersjön höjas med 32 procent. Det är tydligt att politikerna fortsätter prioritera massiva fångster för foderindustrin på bekostnad av kustfiske, ekosystem och framtida fiskemöjligheter, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot vid BalticWaters-2030 i ett pressmeddelande.
Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitet, menar att medlemsstaternas ministrar inte tagit hänsyn till den osäkerhet som finns vad gäller uppskattningarna av fiskbestånden.
– Forskarna vid havsforskningsrådet ICES har angett att beståndet vuxit och att det finns ett större utrymme för uttag. Men det många beslutsfattare missat är att ökningen ser ut att bero på att en enda årsklass varit ovanligt stark. Rådet har kanske inte läst eller förstått hur skört det är att bygga kvoterna på en enda årsklass. Man upprepar samma misstag som när man höjde kvoterna på torsk i västra beståndet med 70 procent och året därpå sänkte det med 60 procent igen. Ett par år senare hade det västra torskbeståndet mer eller mindre kollapsat säger Charles Berkow.
Enligt Havsmiljödirektivet bör fiskeripolitiken ta hänsyn till ålders- och storleksfördelning av fisk, lokala delpopulationer, påverkan på andra arter, biologisk mångfald med mera, något som enligt Charles Berkow inte görs.
– Det är fascinerande. Om vi har så här svårt att förvalta våra fiskbestånd, hur ska vi då kunna förvalta biologisk mångfald eller klimat där man inte har så här detaljerade forskaruppgifter varje år.
Fakta
Beslutade fångstkvoter för strömming i svenska områden i Östersjön 2023. Årets kvoter inom parentes.
Bottniska viken: 80 047 (111 345)
Centrala Östersjön 70 822 (53 653)
Västra Östersjön 788 (788) (endast som bifångst)
Källa: Skärgården