Nyheter
Östersjöfisket kan inte räddas genom att enbart reglera fisket
Enligt rekommendationer från en forskargrupp i Östersjön borde vi omedelbart börja förvalta sälstammarna genom jakt så att sälpopulationerna minskar
Under en internationell sälkonferens i Simrishamn 2018 konstaterade många av de närvarande att förvaltningen inte alltid förstår helheter. Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har möjligen dragit samma slutsats när de konstaterar att det inte finns en "quick fix" för Östersjötorsken. Trots att man begränsar fiskandet försvinner inte det hot som till exempel sälen orsakar. Vi måste använda oss av en verktygslåda med flera verktyg inom fiskeriförvaltningen, vilket är ett första steg mot ett ekosystembaserat förvaltningssätt.
Efter Europeiska ministerrådets våldsamma kvotnedskärningar för nästa år, som omskakar hela Östersjöområdets fiskerinäring, känns WWF:s och Finlands naturskyddsförbunds anklagande bulletiner om det fortgående "överfiskandet" som orimligt. Frågan uppstår varför så här inflytelserika organisationer inte alls lyfter fram andra faktorer som inverkar på fiskbestånden än fiskandet. Exempelvis bedömer man i dag att fiskandet inte är den huvudsakliga orsaken till torskbeståndens dåliga läge i Östersjön, utan de andra dödlighetsfaktorernas inverkan är mycket större. Enligt danska forskare är dessa andra faktorer brist på bottendjur på grund av en dålig syresituation, brist på vassbuk samt sälen och de parasiter som de sprider till torsken.
Infektionsfrekvensen av torskens levermask har ökat oroväckande i samband med att sälarna, som är slutvärdar för masken, har blivit fler. På vissa områden i södra Östersjön har alla torskar fått smittan. Stora torskindivider, som har en mycket viktig strukturerande ekologisk roll, är värst infekterade. Parasitinfektionen har signifikanta inverkningar på torskens mekanismer på molekylnivå; dess ämnesomsättning, immunförsvar och tillväxt. Parasiten kan smitta också människan, och enligt forskarna kan parasiten även spridas till andra fiskarter i Östersjön, såsom laxen.
I nordvästra Atlanten kraschade de flesta torskbestånd under 1990-talet på grund av överfiske. I Saint Lawrenceviken i Kanada har torsken inte återhämtat sig. Den största orsaken till att fullvuxna torskars dödlighet ökat är gråsälens predation. Forskarna publicerade förra året en stark varning: "Under rådande omständigheter kommer torsken troligtvis att dö ut, ifall man inte kraftigt förminskar sälstammen". I Kattegatt pågår en motsvarande undersökning om vilken betydelse knubbsälen har för torskens återhämtning där.
När Danmarks Tekniske Universitet och SLU under pågående år publicerade sina resultat som visade att gråsälens föda i södra Östersjön till 83 procent består av torsk kom det allvarsamma kommentarer från svenska forskare. Karl Lundström: "Rapportens fynd borde rimligtvis leda till ökade krav på jakt. Det går inte längre att nonchalera de problem som sälarna skapar". Sven-Gunnar Lunneryd: "Problemet är så stort att det borde införas skottpengar på säl."
Shaozhi Zuo med kolleger, som doktorerat i torskens levermask, rekommenderar att sälbestånden reduceras genom jakt och genom att rikta in sig på unga individer, både för att säkerställa fiskbestånden och för att skydda konsumenternas hälsa. Forskarna funderar även kring vilka möjligheter det finns att hormonellt förebygga sälstammen.
Enligt rekommendationer från en forskargrupp i Östersjön (Königson et al.) borde vi omedelbart börja förvalta sälstammarna genom jakt så att sälpopulationerna minskar, och så att Östersjöns ekosystem och utnyttjandet av Östersjön som en viktig födokälla för människan kan säkerställas.
Säl har jagats i alla tider som människan bebott Östersjökusten. Vid sidan om att den varit ett hinder för fisket och stört fiskresursen har sälen varit en viktig resurs till befolkningens nytta. När numera lyckligtvis miljögifternas nivåer sjunkit så att sälen reproducerar sig igen skulle jakt och utnyttjande av sälprodukter vara väl i harmoni med det alltid förut hållbara resursutnyttjandet.
Om en förvaltningsåtgärd tas emot positivt eller negativt beror inte bara på om den löser problemet eller inte, utan även på bakomliggande känslor som djuret i fråga ger upphov till. Det faktum att sälen till utseendet är söt, har troligtvis bromsat riktningen mot ett ekosystembaserat förvaltningssätt, men åt det hållet måste vi gå. Att vi skulle kunna lösa problemen med Östersjöns fiskbestånd enbart med reglering av fiske är orealistiskt.
// Maria Saarinen, filosofie magister, biolog, aktivator för Fiskeaktionsgruppen i Skärgårdshavet, Åbo,
Anders Jansson, yrkesfiskare, Björkö, Sverige
Länk Insändaren
Källa: HBL - Hufvudstadsbladet (Finland)