Nyheter
Östersjön är ingen bubbla
Det är inte vår regering som hindrar strömmingen från återhämtning.
Under gårdagen slogs nästa års fiskekvoter för Östersjön fast. När det beslutet nu är fattat har trycket på politiken lättat för den här gången. Då är det hög tid för eftertanke. För hittills har debatten om Östersjön i Sverige varit helt onyanserad. För att det inte skall bli så igen krävs insatser.
Den första ledtråden finns i vilket organ det är som beslutat om fiskekvoterna. Det är förstås EU. Eller rättare sagt, EU-ländernas ministrar efter rekommendation från EU-kommissionen. Det är alltså inte Sveriges regering som har makt över den här frågan, inte mer än Polens eller Cyperns i alla fall. Pressen på Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har varit hård. De flesta i Sverige verkar vara överens om att strömmingen är på väg att dö ut och bristen på nya surströmmingskonserver verkar bekräfta den saken.
Men inget annat EU-land delar den bilden. Inte ens vår klassiska vapendragare Finland är med på vår domedagsstämning. Deras ansvariga minister kommer till och med från finska Kristdemokraterna och borde komma bra överens med Kullgren, men i denna fråga blev det strid.
Det handlar också om hur stora fiskeflottor länderna har. Sverige har ovanligt få yrkesfiskare och gör inte så stora anspråk på Östersjöns fiskekvoter. Därmed försvagas rösten för fortsatt yrkesfiske och samstämmigheten i Sverige ökar. Men när det inte finns någon som bjuder på andra perspektiv kan diskussionen bli enögd, man får en död vinkel.
Finland och flera andra EU-länder med Östersjökust hänvisar till forskning när de argumenterar, och driver igenom fördubblade fiskekvoter i Östersjön. Har denna forskning ens översatts till svenska? Har någon i vårt land undersökt om den kan stämma?
Politiskt är det hur som helst inga frågetecken om vem som har rätt och fel. Peter Kullgren rapporterar att han fått till de lägsta fiskekvoterna sedan 2016 och att han räddat femtontusen ton fisk. Han har också förhandlat fram ett totalförbud mot pelagisk trålning i centrala Östersjön. Men ändå kommer fisketrycket att öka med över hundra procent i delar av Östersjön, eftersom övriga länder ser att det är hållbart.
Det är på denna nivå Sverige kan göra skillnad. Ett ensidigt svenskt fiskeförbud skulle bara innebära att de andra ländernas fiskeflottor tar upp fisken som våra sista skutor avstått från.
Det insåg Socialdemokraterna när deras minister 2020 pressades att driva frågan om en flyttad trålgräns. Hon sade nej eftersom gränsen bara kunde flyttas för svenska fartyg. Samma regering släppte för övrigt igenom högre kvoter än de som förhandlades fram för förra årets fiske.
Kritiken mot Tidö-regeringen har varit missriktad och orättvis när det kommer till Östersjöfisket. Det handlar om ytterligare en fråga där Sverige har avvikande förutsättningar och uppfattningar jämfört med majoriteten i EU. Precis som i skogsfrågorna kommer man inte att förbättra sina möjligheter till påverkan om man inte först inser att andra ser saken på annat sätt.
Källa: Smålandsposten