Nyheter
Putins spioner trålar – så håll truten, Svensson
Putins spioner ökar trycket mot Sverige. Var vaksam!
Ryska forsknings- och handelsfartyg och fiskebåtar används för att spionera på Sverige och våra grannländer. Det visar SVT som granskat sjötrafiken i ett samarbete med NRK, DR och Yle. När norsk polis gick ombord på två misstänkta fartyg fann man äldre, militär radioutrustning i ett låst rum, vilket stärker misstankarna om att civil sjöfart används för militära ändamål.
27 av de 50 misstänkta spionfartygen har rört sig i svenskt territorialvatten, och i flera fall har de besökt svenska hamnar av strategisk vikt.
Samtidigt visar en granskning som Expressen genomfört tillsammans med internationella medier att den ryska säkerhetstjänsten kan avlyssna svenskars mobiltelefoner – och Säkerhetspolisens krypterade radiokommunikation. Allt från taket till Rysslands ambassad på Kungsholmen i Stockholm.
Trycket på Sverige från rysk underrättelsetjänst är fortsatt stort, konstaterar både Säpo och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. Chefen för Säpos kontraspionage, Daniel Stenling, säger till Expressen att kriget i Ukraina inte har ändrat det:
”Man har omorganiserat väldigt mycket resurser till Ukraina. Vad vi har kunnat konstatera är att man ändå har bibehållit sin underrättelseverksamhet och sitt underrättelsetryck mot Sverige. Det säger någonting om hur intressant Sverige ändå är”.
Spionhotet har antagit en delvis ny skepnad efter invasionen. Sanktionerna som skurit av Ryssland från omvärlden har ökat risken för industrispionage, skriver Must i sin senaste årsbok. När Ryssland inte kan importera de komponenter som behövs i industrin, och snabbt behöver ersätta all militär materiel som förlorats i Ukraina, riskerar svenska företag att bli bestulna på sina industrihemligheter.
Den som arbetar i viktig industri, på universitet eller inom politiken bör också vara försiktig om någon bekant plötsligt visar stort intresse för vad man gör på jobbet
En annan följd av kriget är att svenskar har blivit mer medvetna om hotet från Ryssland. Det gör det svårare för rysk ambassadpersonal att knyta kontakter och bedriva informationsinhämtning på vanligt vis. Därför varnar Must också för att illegalister blir allt viktigare.
Illegalister kallas de spioner som inte har en täckbefattning på en ambassad eller handelsbeskickning. De skickas ut, ofta under falskt namn och falsk nationalitet, för att nästla sig in i för underrättelsetjänsten intressanta verksamheter.
Det kan till exempel handla om affärsmän, gallerister, sekreterare och forskare – personer som kan förväntas resa mycket i jobbet, umgås med makthavare, eller få tag i hemlig information som är viktig för militären eller industrin.
I november greps en rysk affärsman och hans fru i en Stockholmsförort, misstänkta för att ha spionerat för GRU i tio års tid. Stämmer misstankarna är det ett exempel på illegalister mitt i den svenska villaidyllen.
Under kalla kriget uppmanades svenskarna att vara vaksamma. Det är fortsatt ett gott råd, och inte bara för dem som arbetar i säkerhetsklassade verksamheter.
Den som arbetar i viktig industri, på universitet eller inom politiken bör också vara försiktig om någon bekant plötsligt visar stort intresse för vad man gör på jobbet.
Håll ögon och öron öppna, Svensson – men munnen stängd.
Källa: Expressen