Nyheter
Rovfiskar i grannsamverkan har större chans att klara hotet från spigg
Den lilla spiggens stora aptit på yngel och ägg har gjort den till ett hot mot bestånden av större rovfiskar i Östersjön.
Men om gäddor och abborrar finns i vikar med andra rovfiskar i närheten ökar chansen att klara spigginvasionen, visar ny forskning.
Spiggen, en liten fisk som själv är föda för rovfiskar som gädda och abborre, har på senare år blivit rovfiskarnas överman och är en av huvudorsakerna till att de minskar i Östersjön. Trots att den bara blir högst tio centimeter lång har den en enorm påverkan på hela ekosystemet.
Längs kusten kan man se dem i grunda vikar eller sticka sig på taggarna i fiskens ryggfena om man råkar trampa på ett dött exemplar på stranden.
Spiggen, egentligen storspigg, kompenserar sin litenhet med antal. De har blivit drygt tio gånger vanligare i Egentliga Östersjön från 2001 till 2019. I Bottenhavet har de blivit cirka fem gånger vanligare mellan 2007 och 2019.
Det har lett till ett pågående regimskifte i Östersjöns ekosystem. Grunda vikar längs kusten där tidigare gädda och abborre dominerat har tagits över av spigg. Den förökar sig snabbt och äter gärna stora mängder av abborrar och gäddors ägg och larver, och har helt slagit ut lokala bestånd av rovfisk. Mellan Uppland och Blekinge har cirka hälften av uppväxtområdena för abborre och gädda förlorats till spigg sedan 1980-talet. Forskare pratar om en ”spiggvåg”.
Men en ny studie i Nature Communications visar att risken för att spiggen tar över en vik minskar om det finns gott om möjlighet för andra rovfiskar att leva i närområdet. Det blir som ett slags grannsamverkan där rovfiskar som finns i vikarna runtomkring hjälper ett lokalt fiskbestånd att stå emot trycket från spiggen.
– Om det finns mycket rovfiskhabitat nära, där de leker och växer upp, finns annan rovfisk som kan rycka in och förstärka ett bestånd i en vik som är på väg att tas över av spigg, säger studiens huvudförfattare Agnes Olin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Gäddor och abborrar är ganska stationära men det händer att de rör sig mellan vikar för att leka eller födosöka. Då kan de sprida sig till just den drabbade viken. Isolerade vikar utan rovfisk i närheten har svårare att hålla emot när spiggen kommer.
Både spiggarnas antal och livsstil ger dem en fördel gentemot rovfiskarna. Gäddor och abborrar leker i samma områden där de föds, och är därför sårbara för förändringar i närmiljön. Spiggarna har däremot ingen fast hemort, de drar runt i havet i stora stim på jakt efter föda.
Forskarna har gått igenom fler än 7 000 provfisken som gjorts i samband med andra studier för att ta reda på vad som kan göra att ett ekosystem vid kusten kan stå emot spiggvågen.
Hur mycket spigg som kommer in på våren för att leka var den enskilt viktigaste faktorn för att spigg skulle ta över och dominera en vik. Men om det fanns gott om boplatser för rovfiskar i närheten ökade chansen att rovfisken behöll sin dominans.
Men den positiva effekten försvann om det fanns mycket gråsäl och storskarv i området. Båda arterna har ökat kraftigt i Östersjön, och när de är många kan bestånden av rovfisk vara så nedtryckta att det inte spelar någon roll hur mycket livsmiljöer för rovfisk som finns i närheten. Det finns helt enkelt ingen rovfisk där.
– Jag blev rätt överraskad över att säl och skarv hade en så pass stor effekt, säger Agnes Olin.
Betyder det att det borde skjutas mer säl och skarv?
– Det ingår inte i min roll som forskare att bestämma vilka åtgärder som bör sättas in. Men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det också finns andra alternativ, till exempel att minska det hårda fisketrycket på strömming i Östersjön för att öka tillgången till annan föda för sälen och skarven.
På de senaste tiotal åren har kustvattnet i Östersjön blivit cirka två grader varmare, till följd av klimatförändringen. Enligt studien ökade höjda vattentemperaturer chansen för gäddor och abborrar att stå emot spigginvasionen.
– Ynglen växer helt enkelt snabbare när vattnet är varmare. Så tiden när de är i lagom storlek för att vara föda åt spiggen blir kortare, säger Agnes Olin.
Samtidigt är varmare vatten en av orsakerna till att spiggen har ökat så kraftigt i Östersjön.
– Även spiggen kan gynnas av höjd temperatur, de får kanske högre överlevnad under vintern till exempel. Det är därför svårt att se vad nettoresultatet från varmare vatten kan vara. Det här ska vi titta vidare på i ett nytt projekt.
Forskarna kunde inte se att fisket spelat någon större roll.
– Men vi tittade bara på data för de senaste 20 åren. Fisket kan ha haft en större påverkan tidigare, medan den effekten inte är lika tydlig de senaste åren, säger Agnes Olin.
Vilka slutsatser går att dra från er studie?
– Det är viktigt att ha ett större rumsligt perspektiv när det kommer till åtgärder för att öka bestånden av rovfisk. När du gör en insats i en vik kan det ha en positiv effekt i andra vikar, säger Agnes Olin.
Fakta.Spigg
Storspiggen känns igen på de tre taggarna vid ryggfenan. Under leken blir hanen vackert röd på buken. Den bygger ett bo, som den vaktar på ett mycket aggressivt sätt. Storspigg utgör viktig föda för många rovfiskar, och även för till exempel tärnor och andra fiskätande fåglar. För att klara sig undan rovfiskarna håller den sig ofta i skydd bakom exempelvis bryggpålar. Själv äter den djurplankton och bottendjur, men också ägg och larver från andra fiskar. Storspiggen blir upp till 10 cm lång och kan bli 3-4 år gammal.
Storspiggen finns i både sött, bräckt och salt vatten, och kan vandra mellan vattendragen och kusten. Den leker i grunda områden, helst där det finns mycket växtlighet, men tillbringar en stor del av sin livscykel i utsjön.
Källa: Havet.nu
Källa: Dagens Nyheter